Fredrik Rusks avhandling diskuterar hur barn och unga förhåller sig till andraspråksanvändning och gör andraspråkslärande utgående ifrån en finländsk tvåspråkig kontext.

Viktor Gradelli har i sin avhandling undersökt etikundervisningen i grundskolan.

När synen på samhället förändras så omformas också uppfattningen om gymnasieeleven och gymnasieskolan. Maria Terning har utforskat frågor som vad utbildningen ska innehålla och vad den ska leda till.

Med utgångspunkt i att fysik och fysikaliska fenomen är närvarande i alla upptänkliga situationer, har Jonna Larsson i sin avhandling följt ett antal aktiviteter i fyra olika förskolor. Intresset riktas mot barn och förskollärare som utforskar och arbetar med olika fysiska fenomen.

Mitsuyo Kuwano Lidén har i sin avhandling bland annat undersökt hur finsktalande och svensktalande inlärare av japanska använder japanska demonstrativer.

Mattias Börjesson har undersökt förändringar av svensk utbildningspolitik under 1900-talets tre sista decennier.

I sin studie understryker Robert Thorpe vikten av ett historiedidaktiskt perspektiv på produktionen och förmedlingen av historia såväl i historieklassrum som i samhället i övrigt.

Martin Lackéus visar i sin studie att elever och studenter når bättre måluppfyllelse när de får tillämpa teoretiska kunskaper i praktiskt värdeskapande för andra.

I Michael Håkanssons studie undersöks hur den politiska dimensionen framträder i både formell och informell lärandepraktik.

Syftet med Lars Norqvist studie är att förstå förhållandet mellan informations- och kommunikationsteknik och de upplevda värdena för lärande.

Användningen av inkluderande undervisning minskar över tid. Det visar Johanna Lundqvist som forskat om barns utbildningsvägar från förskola till klass ett.

Hanna Sjögren undersöker i sin avhandling frågor kring hur hållbar utveckling formas genom utbildning och hur dessa formationer relateras till idéer om vad utbildning är och vem som ska utbildas