Hur bidrar professionellas deltagande i kompetensutveckling till förändringar i utbildningen för autistiska elever i förskolan och grundskolan? Det är en av frågorna som Linda Petersson-Bloom undersöker i sin avhandling.

I sin avhandling belyser Kamilla Klefbeck strategier som kan underlätta lärares möjlighet att utveckla lärande och delaktighet i möte med eleverna i grundsärskolan.

Christina Svensson har forskat om hur undervisningsutvecklande professionsutbildning kan utveckla blivande och verksamma lärares syn på och förståelse för yngre elevers/barns lärande i matematik.

Sanna Eklund vill med sin avhandling öka kunskapen om organisatoriska och styrningsmässiga konsekvenser av reformer inom skolan som har som mål att stärka lärarprofessionen.

Carina Kiukas avhandling bidrar till en fördjupad kunskap om pedagogiskt utvecklingsarbete i en yrkeshögskolekontext.

Dennis Augustsson undersökt hur utveckling av lärares designkompetens kan förstås och organiseras.

Nils Kirsten har i sin avhandling undersökt hur statlig kompetensutveckling fungerar som instrument för styrning av lärares arbete.

Leif Marklund vill med sin avhandling förbättra kunskapen om förskollärares pedagogiska användning av digital lek och deras professionella lärande i ämnet.

Upplägget i svenska matematikläroböcker för gymnasiet främjar lärande för problemlösning snarare än lärande genom problemlösning. Det är ett av resultaten i upplägget i Daniel Brehmers avhandling.

Sara Engvalls forskning visar att lärarens lärprocess är en viktig faktor att ta hänsyn till när man ska utforma lärarfortbildning som skapar långsiktig förändring i lärarens undervisning.

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.