Hur positionerar sig kulturskolelärarna i fråga om mål och kvalitetsaspekter i instrumental gruppundervisning? Det är en av frågorna som Ida Knutsson undersöker i sin avhandling.

Vilka aspekter av kunnande kan identifieras i barns teaterskapande? Det är en av frågorna som Anna Johansson undersöker i sin avhandling om teaterskapande inom kulturskolan.

Adriana Di Lorenzo Tillborg har kritiskt undersökt de kulturskolediskurser som är förknippade med processer för demokratisering av musikpedagogik för alla barn och unga.

Vad kan kulturskolan göra för att locka elever utöver den typiska kulturskoleeleven - flickor födda i Sverige med välutbildade föräldrar? Det är frågor som Cecilia Jeppsson undersöker i sin avhandling.

Cecilia Björk visar att ett kollaborativt, reflekterande och tvärvetenskapligt arbete kan stöda både individuella och kollektiva utvecklingsprocesser i anslutning till musikskollärares praktiker.

Pojkar och flickor väljer i stor utsträckning olika val i i skolämnet musik. Dessa val kan på sikt ge helt olika kunskaper och färdigheter, skriver Carina Borgström Källén i sin studie.

Hur går det till när skolan blir föremål för Skolinspektionens granskning? Och vad gör skolorna när de granskas? De frågorna undersöker Emma Ek i sin avhandling.

Annika Danielsson har undersökt hur ungdomar i grundskolans årskurs åtta ägnar sig åt och använder sig av musik i sin vardag. Avhandlingen kan ses som ett inlägg i en diskussion om musikens och musikundervisningens plats i samhället och i skolan, menar Annika Danielsson.

Anniqa Lagergren har studerat vilken betydelse olika digitala verktyg har som villkor för barns och ungas skapande av musik, ur perspektiven självutveckling, lärande och genus.

Mats Uddholm har skrivit en avhandling om professionella aktörers musikpedagogiska definitionsmakt.

Hur kan olika typer av musiklärare beskrivas och hur skiljer sig olika typers respektive attityder och värderingar åt? Det undersöker Olle Tivenius i sin av avhandling "Musiklärartyper".