Laura Yasy Galeano Rios har i sin avhandling undersöket hur affektiva relationer till matematik formas, uttrycks och upprätthålls i svensk förskola och förskoleklass.

Hur upplever och navigerar elever diagnostiserade med autismspektrumtillstånd eller ADHD i den fysiska, sociala och pedagogiska skolmåltidsmiljön? Det är en av frågorna som Susanna Sandberg utforskar i sin avhandling.

I sin avhandling om sexuellt våld bland unga pekar Frida Larsson på behovet av sexualundervisning och kampanjer som betonar färdighetsbaserade strategier för sexuell kommunikation och ömsesidig respekt.

Vad karaktäriserar barns och pedagogers verbala och kroppsliga interaktion och språkanvändning i förskolor med enspråkiga och flerspråkiga barn? Det är en av frågorna som Karolina Larsson undersöker i sin avhandling.

Hur kan mening med att läsa skriven text förstås, utifrån de erfarenheter som lärare och elever i historia på gymnasiet beskriver? Det är en av frågorna som Karen Stormats utforskar i sin avhandling.

Elna Sivhed har i sin avhandling undersökt lärares kunskapsutveckling inom ramen den statliga satsningen Utbildning, Lärande och Forskning (ULF) i samverkan mellan skola och akademi.

Hur hanteras tidsrelaterade dilemman i undervisningen? Det är en av frågorna som Rose Heir undersöker i sin avhandling.

Ingrid Bergqvist vill med sin avhandling bidra med ny och fördjupad kunskap om hur policy om hållbar utveckling formas i slöjdämnet.

Hur beskriver lärare sitt elevhälsoarbete i den dagliga undervisningspraktiken? Det är en av frågorna som Zofia Hammerin utforskar i sin avhandling.

Kristina Lund har forskat om lekresponsiv naturvetenskapsundervisning i förskolan.

Mobbning är en del av ett komplext samspel mellan sociala faktorer kopplade till såväl klassläraren som elevrelationer. Det visar Mattias Kloo i sin avhandling.

Simon Lundberg har forskat om historielärares didaktiska överväganden i klassrum präglade av en kulturell och etnisk mångfald.