Vad karaktäriserar barns och pedagogers verbala och kroppsliga interaktion och språkanvändning i förskolor med enspråkiga och flerspråkiga barn? Det är en av frågorna som Karolina Larsson undersöker i sin avhandling.

Hur kan mening med att läsa skriven text förstås, utifrån de erfarenheter som lärare och elever i historia på gymnasiet beskriver? Det är en av frågorna som Karen Stormats utforskar i sin avhandling.

Elna Sivhed har i sin avhandling undersökt lärares kunskapsutveckling inom ramen den statliga satsningen Utbildning, Lärande och Forskning (ULF) i samverkan mellan skola och akademi.

Hur hanteras tidsrelaterade dilemman i undervisningen? Det är en av frågorna som Rose Heir undersöker i sin avhandling.

Ingrid Bergqvist vill med sin avhandling bidra med ny och fördjupad kunskap om hur policy om hållbar utveckling formas i slöjdämnet.

Hur beskriver lärare sitt elevhälsoarbete i den dagliga undervisningspraktiken? Det är en av frågorna som Zofia Hammerin utforskar i sin avhandling.

Kristina Lund har forskat om lekresponsiv naturvetenskapsundervisning i förskolan.

Mobbning är en del av ett komplext samspel mellan sociala faktorer kopplade till såväl klassläraren som elevrelationer. Det visar Mattias Kloo i sin avhandling.

Simon Lundberg har forskat om historielärares didaktiska överväganden i klassrum präglade av en kulturell och etnisk mångfald.

Isabella Strömberg har forskat om hur förändringar som nationella reformer och lokala satsningar påverkar elever och skolpersonal.

Katarina Sperling vill med sin avhandling bidra till ökad förståelse om hur AI-baserade utbildningsteknologier påverkar läraryrket.

Sofia Boo vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar med anpassningar i relation till skolors olika förutsättningar.