Vad händer i processen från att vara idrottslärarstudent till att vara utbildad och färdig idrottslärare? Det är frågor som Runa Westerlund undersökt i sin avhandling.

Hur har diskurserna i musiklärarutbildningen konstruerats och legitimerats i textdokument som exempelvis läroplaner? Det är en av frågorna som Lena Ostendorf undersöker i sin avhandling.

Anna Roumbanis-Viberg har med utifrån lärarutbildares berättelser undersökt hur de uppfattar och hanterar sin yrkesvardag i en digital tid.

Catharina Wolcott har undersökt relationen mellan innehållet i ämnesplanen och lärares val och användning av skönlitterära texter i engelskundervisningen på gymnasiet.

Hur kan lärares professionella lärandepraktiker beskrivas och förstås utifrån möjligheter och begränsningar i små geografiskt perifera grundskolor? Det är en av frågorna som Sandra Lund utforskar i sin avhandling.

Erika Bomström Aho vill med sin avhandling bidra med fördjupad kunskap om de villkor för lärande som nyanlända ungdomar erbjuds på Språkintroduktion.

Eva Staffans har utifrån en finlandssvensk kontext bland annat undersökt vilka strategier som ambulerande speciallärare använder för att stötta barn med språkliga svårigheter.

Andreas Larsson har i sin avhandling undersökt programmeringslärares kunskap och självupplevda förståelse för sin undervisning och hur den tar sig i uttryck i klassrummet.

Niclas Modig har bland annat undersökt vilka ekonomiteoretisk kunskap som är särskilt viktig att kunna och hur den kunskapen till uttryck genom gymnasieläroböcker i samhällskunskap.

Hur konstrueras lärarledarskap i skolors vardagspraktiker? Det är en av frågorna som Frida Grimm undersöker i sin avhandling.

Sofia Antera har forskat om yrkeslärares kompetens utifrån deras egna uppfattningar men även utifrån rektorernas perspektiv.

Karin Landtblom har forskat om statistisk litteracitet ur olika perspektiv och genom urval av fyra olika datakällor: blivande lärare, elever, lärare och läroböcker.