Hur berättar pedagogerna om förskolans uppdrag och praktik i texter om förskolans pressade läge? Det är en av frågorna som Maria Lennartsson undersöker i sin avhandling.

Magnus Fahlström har utifrån ett lärarperspektiv undersökt betydelsen av den fysiska miljön iundervisningssituationen i allmänhet och i matematik i synnerhet.

Peter Johannesson vill med sin avhandling bidra med fördjupad kunskap om hur lärare lär genom aktionsforskning i skolan.

Hur synliggörs relationer mellan daghem i Finland och finska ärarutbildningen genom lärarstuderandes praktik? Det är en av frågorna som Anna Buss undersöker i sin avhandling.

Jeffrey Casely-Hayford vill med sin avhandling öka kunskapen om relationen mellan lärares psykosociala arbetsmiljö och viljan att lämna yrket.

På vilket sätt hanteras våld och utsatthet bland barn av personal i fritidshem och hur talar personalen om att hantera våld? Det är en av frågorna som Anna-Lena Borg undersöker i sin avhandling.

Vilka receptiva ordkunskaper har andraspråksinlärare på språkintroduktionsprogrammet, och hur står sig kunskapsnivån gentemot de mål och krav som ställs på eleverna? Det är en av frågorna som Anna Ingves undersöker i sin avhandling.

Sofia Sibelius har forskat om idrottsläraryrkets strävan efter mål och status och vad den strävan innebär.

Hur beskriver mellanstadierlärare sina erfarenheter av att undervisa i naturkunskap? Det är en av frågorna som Lina Varg undersöker i sin avhandling.

Tobias Jansson har undersökt samhällskunskapslärares bedömningspraktiker på gymnasiet, vad gäller syften, innehåll, förmågor, och metoder, samt sådant som kan påverka dessa praktiker.

Johannes Finnman Grönaas har undersökt arbetsförhållanden och välbefinnande hos förskolepersonal med fokus på förskolor med hög andel barn som är tidiga andraspråksinlärarare.

Med fokus på kamrateffekter har Pontus Bäckström undersökt vad som händer i klassrummet när lärare undervisar.