Leif Tjärnstig har forskat om Waldorfpedagogiken, dess tänkande och förhållningsätt.

Andreas Ebbelind vill med sin avhandling bidra med insikt om hur erfarenheter från lärarutbildningen spelar roll i blivande lärares föreställningar om sig själva som lärare i matematik.

Kristina Henriksson har forskat om bedömning som företeelse i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.

Sara Engvalls forskning visar att lärarens lärprocess är en viktig faktor att ta hänsyn till när man ska utforma lärarfortbildning som skapar långsiktig förändring i lärarens undervisning.

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Annika Käck vill med sin avhandlingen försöka förstå vilka nya sätt att tänka och praktisera lärare med en utländsk lärarexamen möter i den svenska lärarutbildningen, detta med fokus på digital kompetens.

Det övergripande syftet med Monica Bravo Granströms avhandling är att få en bättre förståelse för lärares uppfattningar och strategier vid läsundervisning i flerspråkiga miljöer.

Maria C. Johanssons avhandling handlar om validering av yrkeskunskaper, i samband med ansökan till yrkeslärarutbildning, en process som har visat sig vara komplicerad av flera skäl.

Stress och burnout förekommer bland universitetslärare i såväl Finland som Pakistan men förhållandena var generellt sämre för universitetslärare i Pakistan. Det visar Naima Akhtar Malik i sin avhandling.

Janna Meyer-Beining vill med sin avhandling bidra med en empiriskt grundad analys kring de meningsskapande processer som återkoppling av bedömning kan medföra.