Vilka effekter har entreprenöriellt lärande på lärares sätt att vara och agera? Det är en av frågorna som Carina Holmgren utforskar i sin avhandling.

Många lärare är frustrerade över att de inte kan genomföra den undervisning som de har intentioner om att genomföra. Det konstaterar Lena Eckerholm som forskat om lärares undervisning i läsförståelse i årskurs 4–6.

Elinor Schad har undersökt vilka arbetsrelaterade hälsoproblem som grundskollärare upplever. Resultaten visar att en tredjedel av lärarna i studien känner att de inte får tillräckligt med vila mellan arbetsdagarna.

Lärare konstruerar sin professionella identitet i relation till sina deltagares särart. Det visar Helena Collianders avhandling om vad det innebär att vara och bli lärare för kortutbildade vuxna inom svenska som andraspråksutbildning.

Ulrika Gidlunds avhandling handlar om lärares diskurser om beteendeproblem, och om inkludering av elever med beteendeproblem.

Helena Wallströms avhandling handlar om gymnasielärares arbete som elevmentorer i en förändrad och föränderlig gymnasieskola.

Sara Levander vill med sin avhandling utveckla kunskap och pedagogisk skicklighet som bedömningsobjekt vid rekrytering och befordran inom akademin.

Ola Strandler har utforskat det spänningsfält som uppstår i lärarpraktiker till följd av performativa förskjutningar.

Ulrika Ekstams avhandling visar att speciallärare har högre nivå av upplevd självförmåga att undervisa elever i behov av stöd i matematik, jämfört med matematiklärarna.

Siv Saarukka behandlar och teoretiserar ledare och rektorers erfarenheter och berättelser om sig själva och sitt ledarskap.

Jannete Hentati vill med sin avhandling bidra till ökad kunskap om lärares yrkeserfarenheter, liksom till en problematiserande diskussion om den roll och betydelse som lärare förväntar sig spela för det gemensamma livet i Sverige och Frankrike i stort.

Fredrik Alvén visar att det finns spänningar inom historieämnet mellan individens utrymme och kollektivets begränsningar i läroplanerna.