De skolpolitiska reformerna har haft stor påverkan på lärarnas arbete i form av nya kursplaner, betygssystem samt lärarlegitimationen. Reformerna har också påverkat föreställningen om läraren, visar Larissa Mickwitz avhandling.

Vilka utmaningar möter utländska lärare i den svenska skolan och vilka möjligheter har de att hantera dessa utmaningar och etablera en legitimitet? Aina Bigestans har studerat en grupp kvalificerade lärare som efter migration till Sverige lärt sig svenska och fortsatt sin yrkeskarriär i den svenska skolan.

Det blir allt svårare för lärarna att få gehör för sin syn på vilka förutsättningar som de behöver i arbetet med att integrera nya medier, enligt Kristina Hanssons avhandling. Skolans uppdrag förvrängs och läraren fråntas sitt inflytande när kommunen måste spara pengar.

Anna Maria Hipkiss har i sin studie intresserat sig för klassrumsdesign och klassrumskommunikation: Hur lärare och elever genom exempelvis talat och skrivet språk, gester, läromedel, och rörelser i klassrummet, skapar mening.

Hur kan undervisning hjälpa elever att utveckla ett intresse för naturvetenskap? Det har Per Anderhag undersökt i sin avhandling.

Syftet med Lars Fonsecas forskning är att öka förståelsen av hur lärande i relationen mellan individ och samhälle kan gå till i skolan och hur fusk kan förstås i förhållande till villkoren för den tillvaro som elever och lärare delar på gymnasiet.

För att förstå de förändrade villkoren för lärarna som yrkesgrupp behöver man väga samman flera olika förändringsprocesser såväl inom lärarutbildningen som på den arbetsmarknad som lärarna kommer ut till. Det skriver Emil Bertilsson i sin avhandling.

Vad lärares arbete innebär, utifrån levda erfarenheter och filosofiska perspektiv, är något som Susanne Westman forskat om.

Emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet är viktigt för att lärare ska känna arbetsglädje. Det menar Anna-Carin Bredmar, som har forskat om arbetsglädje – som har en grundläggande betydelse i lärarnas vardag.

Vad är lärarskicklighet och hur kan den bäst utvecklas? Lill Langelotz har forskat om ett lärarlags kompetensutveckling genom kollegial grupphandledning.

Svensklärare i Finland viktar litteraturen högt och har tydligt för sig vad livskunskap är, men deras relation till läroplanen är problematisk. Det visar Katarina Rejman i sin studie.

Gunilla Lindqvists har undersökt hur all pedagogisk personal inom förskola och skola, i en mellanstor svensk kommun, ser på arbetet med särskilt stöd i förskolan respektive skolan. Hon tar exempelvis upp synen på diagnosers betydelse eller vem som bör ha det pedagogiska ansvaret för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att det finns olika syn på specialpedagogernas funktion respektive hur det särskilda stödet ska utföras.