Strukturella faktorer som samhällskunskapslärares klasstillhörighet och politisk åskådning har en relation till deras ämnesförståelse. Det visar Torbjörn Lindmark i sin studie om samhällskunskapslärares ämnesförståelse i gymnasieskolan.

Vilka lokala, nationella och globala faktorer påverkar svensk- och dansklärares arbetsförutsättningar och deras undervisning? Det har forskaren Bengt Sjöstedt undersökt.

Syftet med Johan Klavestrands avhandling är att få mer kunskap om lärarens arbetsliv kopplat till hälsa, förmåga att varva ned och ta igen, arbetsglädje, effektivitet och arbetsförmåga.

I skolan ska elever få möjlighet att utvecklas och lära sig så mycket som möjligt. Men en förutsättning för detta är en förtroendefull relation mellan lärare och elev, menar forskaren Annika Lilja.

Eva-Marie Harlins forskning visar att lärare utvecklas professionellt genom att betrakta sin egen undervisning på film.

Genom intervjuer med lärarutbildare vid tre lärosäten har forskaren Annbritt Palo analyserat de svensklärarkonstruktioner som kan urskiljas i utbildnings- och kursplanerna i den förnyade lärarutbildningen.

De pedagogiska ambitionerna överskuggas till viss del av organisatoriska hinder i VFU, den verksamhetsförlagda undervisningen. Det visar Lena Manderstedts avhandling om VFU vid landets svensklärarutbildningar.

Det växande antalet avhopp från läraryrket innebär ett samhällsproblem, och det är viktigt för lärarutbildningarna att förbereda de blivande lärarna på det som är okänt och oförutsägbart i skolarbetet. Eva Edman Stålbrandt har forskat om hur skolsimuleringar kan användas som ett yrkesförberedande redskap för lärarstudenter.

Hur utvecklar lärare sina kompetenser? Wieland Wermke har forskat på hur kompetensutvecklingen ser ut och vad som styr den. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.

Är fritidspedagogens yrke på väg att dö ut? Birgit Andersson har forskat på vad som har hänt med fritidspedagogernas yrkesidentitet efter att fritidshemmen i slutet på nittiotalet blev en del av den decentraliserade skolan.

Hur upplever nya lärare sina första år i yrket och vilket slags stöd önskar de sig? Det undersöker Jessica Aspfors i sin avhandling, som pekar på vikten av att som ny lärare få kommunicera och reflektera över sitt arbete.

Hur går lärandet egentligen till när förskolebarn använder sig av montessoripedagogikens sinnestränande materiel? Det har Kerstin Signert forskat om.