Ett mångprofessionellt samarbete för en inkluderande skola fungerar bäst när specialpedagog och klasslärare möts i samtal där båda är givare och tagare. Det är ett av resultaten i Christel Sundqvists forskning om specialpedagogisk handledning.

Hur kan ökad medvetenhet och kunskap om sig själv påverka en lärares relation till sitt arbete? Det undersöker Ulla Andrén sin avhandling.

I sin avhandling undersöker Bo-Lennart Ekström kontroversen om den svenska diagnosen DAMP, och dess specifika anknytning till skola och pedagogik. Genom att vända blicken från det pedagogiska perspektivet studerar han den bild som framträder i det medicinska perspektivet på svensk grundskola.

Kamran Namdars avhandling handlar om synen på lärarutbildning, lärarrollen och samhället i ett globalt perspektiv. Han menar att utbildning drivs ur ett företagsekonomiskt synsätt, där mätbarhet dominerar och utbildning har blivit ett medel för att främja nationalekonomin.

Det övergripande syftet med Håkan Löfgrens avhandling "Det sitter inte i väggarna: Yrkesidentiteter i lärares berättelser om skola och arbete" är att studera lärares yrkesidentiteter i relation till de förändrade lokala och globala villkoren för yrket.

I Agneta Knutas avhandling "Mellan Styrning och moral: Berättelser om ett lärarlag" är det spänningen mellan fenomenet styrning och lärares moraliska ställningstaganden som står i fokus, i en empirisk studie av ett lärarlag.

Alli Klapp Lekholm har i "Grades and grade assignment" studerat betygens statistiska koppling till resultat på nationella prov samt sociokulturella och psykologiska faktorer. Analysen visar att betygen inte bara beror på elevens kunskapsnivå.

I Ann-Christin Torpstens avhandling "Erbjudet och upplevt lärande" får vi lyssna på andraspråkselevers egna berätteler om mötet med svenska som andraspråk och med svensk skola.

Britt Tellgren har i avhandlingen "Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare" undersökt vilka bärande värden och föreställningar som genom tiderna har förmedlats för att utbilda en fullvärdig förskollärare.

I avhandlingen "Lärare av idag" diskuterar Göran Brante lärares arbetssituation och de kringliggande krafter, eller strukturella, institutionella, organisatoriska omständigheter som en delförklaring till lärares omtalade svåra arbetssituation.

Finns det några skillnader mellan kommunikationsprocessen i framgångsrika och mindre framgångsrika skolor? Det har Helene Ärlestig studerat i sin avhandling "Communication between Principals and Teachers".

Är åldersintegrerade klasser bra eller dåligt för elevers slutresultat? Spelar lika kön och etnisk bakgrund på lärare och elever roll för provresultat och slutbetyg? Det undersöker Erica Lindahl i avhandlingen "Empirical studies of public policies".