Johan Christensson har forskat om hur lärarstudenter navigerar mellan akademi och yrke i sin lärarutbildning.

Ingrid Forsler har forskat om relationen mellan medier och skolämnet bild, och hur bildlärare och lärarutbildare förstår, förhandlar och möjliggör ämnets mediemiljöer och infrastrukturer.

Kan skicklighet kännas igen av en kollega? Det är en av frågorna som undersöker Maria Pröckl i sin avhandling om förskollärares kroppsliga kunskaper.

Andreas Ebbelind vill med sin avhandling bidra med insikt om hur erfarenheter från lärarutbildningen spelar roll i blivande lärares föreställningar om sig själva som lärare i matematik.

Kristina Henriksson har forskat om bedömning som företeelse i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.

Annika Käck vill med sin avhandlingen försöka förstå vilka nya sätt att tänka och praktisera lärare med en utländsk lärarexamen möter i den svenska lärarutbildningen, detta med fokus på digital kompetens.

Henrik Lindqvist har undersökt hur lärarstudenter och nyblivna lärare hanterar emotionellt påfrestande situationer.

Fredrik Hanells avhandling belyser mötet mellan förskollärarutbildningens sociala praktik och praktiker utvecklade kring användning av digitala redskap.

Helen Winzell har undersökt hur och under vilka villkor som svensklärares kunskap om skrivundervisning växer fram i och efter lärarutbildningen.

Lärare konstruerar sin professionella identitet i relation till sina deltagares särart. Det visar Helena Collianders avhandling om vad det innebär att vara och bli lärare för kortutbildade vuxna inom svenska som andraspråksutbildning.

Marie Thavenius har utforskat litteraturläsning i en svensklärarutbildning.

David Carlsson vill med sin avhandling synliggöra religionskunskapslärares kunskaper genom att undersöka vad som kan betraktas som centrala kunskaper för lärare i religionskunskap.