Elever behöver utveckla egna funktionella redskap för hur man kan beskriva naturen på olika sätt, i olika situationer och sammanhang och förstå när det ena eller andra sättet är intressant och relevant, menar Monica Haraldsson Sträng som forskat om yngre elevers lärande om naturen.

Det är stor skillnad på den matematik som nyutexaminerade lärare möter i skolan och den som de har mött på lärarutbildningen, menar forskaren Hanna Palmér, som blev överraskad av att matte var så lågt prioriterat ute på skolorna.

Det växande antalet avhopp från läraryrket innebär ett samhällsproblem, och det är viktigt för lärarutbildningarna att förbereda de blivande lärarna på det som är okänt och oförutsägbart i skolarbetet. Eva Edman Stålbrandt har forskat om hur skolsimuleringar kan användas som ett yrkesförberedande redskap för lärarstudenter.

Lars O. Häll, forskare vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet, resonerar i sin avhandling kring lärande när det gäller simuleringar, främst datorsimuleringar.

Är fritidspedagogens yrke på väg att dö ut? Birgit Andersson har forskat på vad som har hänt med fritidspedagogernas yrkesidentitet efter att fritidshemmen i slutet på nittiotalet blev en del av den decentraliserade skolan.

Åsa Liljekvist har studerat frågor om det fysiska rummet – skolhuset och lärosalarna – i relation till kroppens bildning och utbildning. I avhandlingen undersöks vilka diskurser om kropp, kroppsrörelse och kunskap som produceras och reproduceras i rummet och i talet om rummet.

Orestes Kapinga har intervjuat 35 personer som fullföljt ett pilotprogram i specialpedagogik, ett samarbetsprojekt mellan Tanzanias öppna universitet och Åbo Akademi.

Genom att införa alla kända strategier som stödjer bedömning för lärande förändrade forskaren Andreia Balan matematikundervisningen. Resultaten lät inte vänta på sig. Elevernas prestationer förbättrades och deras arbetssätt blev mer strukturerat.

Ewa Bergh Nestlog har undersökt hur elever och lärare i mellanstadiet skapar argumenterande och förklarande texter och hur de bygger upp en kvalitativ skrivundervisning. – Elever behöver undervisning om texters helhet för att strukturera sin förståelse, säger hon.

Eva-Maria Tebano Ahlquists avhandling bygger på observationer där hon jämfört olika skolmiljöer i både Sverige, Italien och USA, för att synliggöra och förstå hur barns och ungas villkor för lärande gestaltas i montessoripedagogiken.

Elever med svåra funktionsnedsättningar har lite kontakt med andra barn. – Det finns en risk att deras erfarenhetsvärld i skolan begränsas till klassrummet, säger forskaren Daniel Östlund.

Hur upplever nya lärare sina första år i yrket och vilket slags stöd önskar de sig? Det undersöker Jessica Aspfors i sin avhandling, som pekar på vikten av att som ny lärare få kommunicera och reflektera över sitt arbete.