illustrerade matematiska textuppgifter handlar intebara om matematik, utan också om språk, erfarenheter, och kulturella referenser. Det visar Laura Caligari i sin avhandling.

Sara Wahlberg har forskat om gymnasieelevers begreppsanvändning och mekanistiska resonemang om proteinsyntesen i ämnena kemi och biologi.

En viktig faktor i yrkeslärarnas val av undervisningsmaterial är att iscensätta situationer som liknar dem arbetslivet. Det visar Sandra Carlssons avhandling.

Lena Gleisner Villasmil vill med sin avhandling öka förståelsen för varför och hur lärare, individuellt och i grupp, gör didaktiska val av digitala lärresurser i undervisningen, samt vilka faktorer som påverkar dessa val. 

Andreas Westerberg vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur förändringar av läromedel och fysisk miljö relaterar till förändringar av undervisningsideal.

Vilken kunskap om förhistorisk tid förmedlas i skolans undervisningsresurser och hur väl stämmer den överens med samtida arkeologisk forskning? Det är en av frågorna som Lena Almqvist Nielsen utforskar i sin avhandling.

Eva-Maria Ternblad har forskat om virtuella lärmiljöer, och utvärderat hur elevers kunskapsinhämtning kan skilja sig åt beroende på läromedlets utformning.

Anna L. V. Lundberg belyser i sin avhandling bland annat hur proportionalitet behandlas av läromedelsförfattare, på nationella prov och av lärare och elever i matematikklassrummet.

Ulrika Wikström har forskat om matematiska symboler och skrivet språk som förekommer i matematiktexter som riktas till elever.

I sin avhandling belyser Denise Bergström stöd för ordinlärning i det svenska engelskklassrummet på högstadiet.

Karin Landtblom har forskat om statistisk litteracitet ur olika perspektiv och genom urval av fyra olika datakällor: blivande lärare, elever, lärare och läroböcker.

Elin Eriksson vill med sin forskning bidra med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar ett förproducerat undervisningsmaterial kan erbjuda förskollärare.