Hur tolkas de huvudsakliga förändringarna i förskolans läroplan, Lpfö 18, och vad upplevs som mest utmanande? Det är en av frågorna som Johanna Sundström undersöker i sin avhandling.

Ana Fuentes Martinez har bland annat undersökt hur lärare navigerade i de motsägelser som uppstod i samband med den reviderade kursplanen för matematik på gymnasiet.

Evelina Möllenborg har utifrån ett kritiskt perspektiv utforskat hur diskurser och ideologiska dilemman framträder i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning i relation till gymnasieskolans läroplan Lgy11.

Charlotta Nordlöf har undersökt hur lärare i grundskolan tolkar teknikämnet och formar teknikundervisningen – hur lärare transformerar teknikämnet.

Vilket innehåll var föremål för förhandlingar när läroplansdelen om fritidshemmet togs fram, vad handlade de om och hur utföll de? Det är en av frågorna som Maria Norqvist undersökt i sin avhandling,

Benita Berg har ur ett läroplansteoretiskt perspektiv forskat om hur reformer kan påverka lärares och förskollärares undervisning, där matematik är ett exempel på ett innehållsområde.

Vilka utmaningar inför införandet av programmering ser lärare framför sig? Det är en av frågorna som Peter Vinnervik undersöker i sin avhandling.

Var, när, och hur kom programmering in på den utbildningspolitiska agendan och introducerades i läroplanen för svenska grundskolan? Det är huvudfrågan som Anthemis Raptopoulou utforskar i sin avhandling.

David Örbring har utforskat hur geografisk kunskap rekontextualiseras i skapandet av en läroplan, såsom i en kursplan i geografi.

Lechen Zhang har i sin avhandling undersökt om lärare kan integrera datalogiskt tänkande och programmering i ämnet matematik och teknik trots begränsad kompetens på området.

Generellt har fokus på bedömning ökat i historieämnet på högstadiet. Det visar Jessica Jarhall som som forskat om hur lärare förhåller sig till ämnets kurs- och läroplan.

Laurence Delacour har undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i läroplanen.