Vilken kunskap om skrivande och skrivundervisning kan och bör genereras i handledningssamtal på högstadiet och gymnasiet ? Det är en av frågorna som Maria Mollstedt utforskar i sin avhandling.

Mindy Svenlin har forskat om kollaborativa skrivprocesser hos gymnasieelever inom ramen för en skol(musikal)kontext.

Hur kan mening med att läsa skriven text förstås, utifrån de erfarenheter som lärare och elever i historia på gymnasiet beskriver? Det är en av frågorna som Karen Stormats utforskar i sin avhandling.

Kristina Pautkina vill med sin avhandling fördjupa förståelsen av vilket utrymme som ondska som begrepp kan ha inom förskolans pedagogiska verksamhet.

Emma Bergström har i sin avhandling undersökt högläsning mellan föräldrar och spädbarn med fokus på föräldraförmåga, samspel mellan förälder och barn.

Hur beskriver elever i svenska som andraspråk sina skrivpraktiker? Det är en av frågorna som Johanna Rylner Kjellgren undersöker i sin avhandling.

Karin Rehmans avhandling visar hur nyanlända elevers texter kan vara en resurs för samarbete mellan lärare.

Hanna Lindström-Sandahl har forskat om två intensiva undervisningsprogram i läsning respektive matematik.

Marie Wejrum vill med sin avhandling öka kunskapen om högstadieelevers kritiska läsning av digitala multimodala argumenterande texter i svenskämnet.

Jakob Olsson vill med sin forskning fördjupa förståelsen för hur 2000-talets barn- och ungdomslitteratur relaterar till samtidens digitaliseringsprocesser.

Pär Sehlström har bland annat undersökt gymnasieelevers egen uppfattning om sitt skrivande.

Sofie Tjäru har undersökt hur förskollärare resonerar kring bokstunderna. Med med sin avhandling vill hon fördjupa förståelsen av bokstunden i förskoleundervisningen.