Josefin Hellman har utforskat hur källanvändning i akademiskt skrivande kan göras undervisningsbart i gymnasieskola och högre utbildning.

Björn Bradling har utforskat hur litteraturens och läsningens potentialer kan förverkligas i gymnasieskolans litteraturundervisning.

Jack Fägrell har forskat om vetenskaplighet och vetenskapligt skrivande på två olika högskoleförberedande gymnasieprogram.

Elpis Grammatikopoulou har i sin avhandling undersökt jämförbarheten mellan pappersbaserade och digitala läsprov samt giltigheten i de slutsatser som dras utifrån dem.

Anna Backman har bland annat undersökt vilka kunskaper barn i förskolan kan utveckla genom variationsteoretiskt utformad undervisning om facklitterära bilderböcker.

Vilken kunskap om skrivande och skrivundervisning kan och bör genereras i handledningssamtal på högstadiet och gymnasiet ? Det är en av frågorna som Maria Mollstedt utforskar i sin avhandling.

Mindy Svenlin har forskat om kollaborativa skrivprocesser hos gymnasieelever inom ramen för en skol(musikal)kontext.

Hur kan mening med att läsa skriven text förstås, utifrån de erfarenheter som lärare och elever i historia på gymnasiet beskriver? Det är en av frågorna som Karen Stormats utforskar i sin avhandling.

Kristina Pautkina vill med sin avhandling fördjupa förståelsen av vilket utrymme som ondska som begrepp kan ha inom förskolans pedagogiska verksamhet.

Emma Bergström har i sin avhandling undersökt högläsning mellan föräldrar och spädbarn med fokus på föräldraförmåga, samspel mellan förälder och barn.

Hur beskriver elever i svenska som andraspråk sina skrivpraktiker? Det är en av frågorna som Johanna Rylner Kjellgren undersöker i sin avhandling.

Karin Rehmans avhandling visar hur nyanlända elevers texter kan vara en resurs för samarbete mellan lärare.