Jenny Samuelsson har bland annat undersökt den potentiella påverkan av digital läsintervention hos elever med funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter.

Hur kan undervisning och tidiga insatser främja läsutveckling för elever som läser på ett andraspråk? Det är en av frågorna som Helén Egerhag undersöker i sin avhandling.

Catharina Wolcott har undersökt relationen mellan innehållet i ämnesplanen och lärares val och användning av skönlitterära texter i engelskundervisningen på gymnasiet.

Sanna Kraft vill med sin avhandling bidra till ökade kunskaper om hur skrivredskapet tal-till-text på svenska kan medverka till att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter i deras skrivande.  

Genom att kartlägga vad som kännetecknar läsning av interaktiva datavisualiseringar och skrivande av kunskapsvisualiseringar vill Ulrika Bodén bidra med kunskap om visuell litteracitet.

Karin Nilssons forskning visar att utvecklingen av läsförmågan hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning inte skiljer sig från den typiska läsutvecklingen, bortsett att den går i en långsammare takt.

Elsa Tattersall Wallin har i sin avhandling utforskat ljudböcker och läspraktiker bland unga vuxna.  

Camilla Nilvius har forskat om hur Response to Intervention (RtI) kan fungera som en specialdidaktisk modell i lågstadiet för tidig upptäckt av lässvårigheter.  

Baran Johansson har i sin avhandling undersökt hur tvåspråkiga barn i årskurs 4-9 läser och skriver på två språk med olika alfabet.

Kan nationella provet i svenska i årskurs 3 identifiera elever med ordavkodningsproblem? Det är en av flera frågor som Birgitta Herkner undersöker i sin avhandling.

Hanna Thuresson har undersökt barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Maria Larsson vill med sin avhandling bidra med kunskap om vilka didaktiska utmaningar svensklärare på gymnasiet ställs inför när de ska välja innehåll till läsundervisningen.