Aliona Yarovas avhandling handlar om hur skönlitteratur i genren magisk realism kan öka unga läsares kunskap och förståelse för frågor om miljö och mänskliga rättigheter.

Genom att studera kopplingen mellan bedömning och åtgärder och anpassningar med hjälp av olika perspektiv vill Ulrika B Andersson bidra med förståelse av hur lärare använder bedömning i sin läsundervisning.

Utifrån tre tre centrala teman - flickor, läsning och medborgarskap - har Sara Anderssom undersökt vilken läsfrämjarpolitik som gestaltas i läsundersökningar under olika tider.

Utifrån ett lärarperspektiv har Spoke Wintersparv undersökt undervisningen i skönlitteratur och vilken roll läsupplevelsen spelar i klassrummet på gymnasiet.

Anna Sigvardsson hoppas att hennes forskning kan fungera som ett underlag för lärare i diskussioner kring poesiundervisningen i gymnasieskolan.

Hilma Forsman har forskat om utbildning som en möjlig interventionsväg för att förbättra placerade barns framtidsutsikter.

Ann-Christina Kjeldsens forskning handlar om språkleksprogram med syfte att förebygga lässvårigheter som gör att en del barn redan från skolstarten hamnar på efterkälken.

Det övergripande syftet med Monica Bravo Granströms avhandling är att få en bättre förståelse för lärares uppfattningar och strategier vid läsundervisning i flerspråkiga miljöer.

Anna Lindholm har forskat om flerspråkiga mellanstadieelevers läsförståelse på svenska.

Skolan har möjlighet att använda litteraturläsning som en kritisk plats där elever kan utvecklas, och därmed minska risken för marginalisering. Det visar Elin Sundström Sjödin i sin avhandling.

Många lärare är frustrerade över att de inte kan genomföra den undervisning som de har intentioner om att genomföra. Det konstaterar Lena Eckerholm som forskat om lärares undervisning i läsförståelse i årskurs 4–6.