Tina Bröms har utifrån olika beslutslogiker undersökt hur rektorns beslutsfattande kan förstås och förklaras.

Hur kan lärares professionella lärandepraktiker beskrivas och förstås utifrån möjligheter och begränsningar i små geografiskt perifera grundskolor? Det är en av frågorna som Sandra Lund utforskar i sin avhandling.

Richard Andersson har undersökt hur lokala styrningsaktörer införlivar förändring i sina skolorganisationer efter lärarlegitimationsreformen i fritidshemmet.

Hur konstrueras lärarledarskap i skolors vardagspraktiker? Det är en av frågorna som Frida Grimm undersöker i sin avhandling.

Hur engagerar sig rektorer i rektorsutbildning i samspel med sin professionella yrkesutövning och hur kan rektorers lärprocesser förklaras? Det är frågor som Stina Jerdborg undersöker i sin avhandling.

Vilka verkningar får tillsynsingripanden med sanktioner för rektorns styrning och ledning av skolverksamheten? Det är en av frågorna som Håkan Eilard undersöker i sin avhandling.

Ulrika Bergstrand har i sin avhandling beskrivit och analyserat re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy. Resultaten visar att ett dominerande policymål är att skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling samt inkludera alla elever i undervisningen.

Maria Refors Legge har i sin avhandling bland annat granskat och problematiserat om skollagens kränkningsbestämmelser kan betraktas som effektiva utifrån en teori om effektiv lagstiftning.

Ebba Hildén vill med sin avhandling skapa kunskap om hur förskolebarn, rektorer och förskollärare på olika sätt bidrar till att undervisningssituationer i förskolan.

Johan Söderlind undersöker i sin avhandling hur utbredningen av prestationsmått inom svenska universitet har påverkat hur akademiker och ledare inom universiteten uppfattar akademiskt arbete.