Det undersöker Anette Emilson i avhandlingen "Det önskvärda barnet", där hon bland annat har tittat på barns delaktighet och inflytande i förskolan samt hur förskolefostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn.

I avhandlingen "Laddade bilder" undersöker Lisa Öhman-Gullberg hur elever använder sig av visuella representationer för att bearbeta och skapa mening i ett skolsammanhang.

Cecilia Levin lyfter i sin avhandling "Creativity in the School Context" fram barns kreativitet och barns egna perspektiv på kreativitet, som en kontrast till studier som undersöker begreppet ur ett vuxenperspektiv och utifrån en akademisk definition.

Ann-Mari Edström har i avhandlingen "Learning in visual art practice" studerat högre utbildning i fri konst för att ta reda på mer om studenternas lärandeprocesser. Studien visar bland annat på aspekter av en extremt självstyrd lärandesituation.

Eva Davidsson visar i "Different images of science" att sicence centers inte problematiserar naturvetenskapliga frågor fullt ut. Om man inte visar att naturvetenskapen också är kontroversiell och mångfacetterad är det svårt att fånga de ungas intresse.

I avhandlingen "Förskolepedagogikens framväxt" har Johannes Westberg studerat pedagogiska förändringar i den svenska förskolepedagogiken under 1835-1945.

Hur läser åttondeklassare den skönlitteratur som ingår i svenskämnet på högstadiet, och vilken hänsyn tas till tjejers respektive killars privata läsupplevelser? Det studerar Helen Schmidl i avhandlingen "Från vildmark till grön ängel".

I "Sfärernas symfoni i förändring? " har Christel Persson undersökt hur elever i de lägre skolåren använder sig av miljöbegrepp och samband inom miljöområdet, men även hur de argumenterar beträffande möjligheter och hinder för en hållbar utveckling.