Tommie Rappe Petersson har undersökt hur socioekonomisk bakgrund och lokala skolmarknadssammanhang hänger samman med slutbetyg i grundskolan under perioden 1998–2022.

Johanna Lüddeckens har undersökt hur utbildningspolitiska förändringar och organisatoriska villkor formar rektorers förutsättningar att tolka styrsignaler kring likvärdighet och differentiering.

Sara Brommesson har undersökt vilken undervisning som erbjuds gymnasieeleverna inom ramen för hållbar utveckling och medborgarbildning i ämnet naturkunskap.

Alexander Janssons forskning belyser bland annat kunskapsbrister om likvärdighet i ämnet idrott och hälsa.

Erik Åkesson har i sin avhandling undersökt det systematiska kvalitetsarbetet som ett statligt styrt program. 

Karin Larsson-Hult har i sin avhandling undersökt hur idén om "en skola för alla" översätts till praktik och vilka diskursiva dilemman som uppstår.

Richard Andersson har undersökt hur lokala styrningsaktörer införlivar förändring i sina skolorganisationer efter lärarlegitimationsreformen i fritidshemmet.

Det finns belägg för ojämlikhet i lärarsorteringen i många utbildningssystem. Det konstaterar Leah Natasha Glassow som har undersökt problemet med socioekonomiskt relaterad lärarsortering ur ett internationellt perspektiv.

Skolor med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik. Det visar Victoria Rolfe i sin avhandling.

Maria Granvik Saminathens forskning visar att en skolas kapacitet att skapa en skola av god kvalitet är nära kopplad med elevsammansättningen. Detta försvårar skolans möjlighet att uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag.

Anna-Maria Fjellman har i sin avhandling undersökt och analyserat de rumsliga effekterna av skolvalet på den svenska gymnasieskolmarknaden.