Christian Andersson har bland annat forskat om kritisk AI-läskunnighet i matematikundervisning på gymnasiet.

Andreas Borg har forskat om sambandet mellan gymnasieelevers användning av programmering för matematiska ändamål och deras matematiska förståelse.

Farouq Sessah Mensah har forskat om hur lärarstudenter i Ghana och Sverige förbereds för att undervisa matematik genom att integrera undervisningsteknologi.

I sin avhandling belyser och problematiserar Ann Sjödahl programmering som mål respektive medel i matematikundervisningen.

Danai Dafnopoulou har forskat om flerspråkiga matematiklärare i svenska flerspråkiga matematikklassrum på mellanstadiet och högstadiet.

Vilka effekter har undervisning med fokus på bråks magnitud med stöd av tallinjer på elevers kunskapsutveckling om tal i bråkform? Det är en av frågorna som Cecilia Björkhammer undersöker i sin avhandling.

Maria Sparf vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur svenska science centers, i mötet med skolan, designar för lärande inom STEM.

Catarina Wästerlid har i sin avhandling undersökt vilka aspekter av undervisningsdesign som är särskilt främjande för lågpresterande förskoleklasselevers utveckling av förmågan att uppfatta och flexibelt använda antal och tal.

Lärarens pedagogiska ledarskapsförmåga spelar en avgörande roll för elevers lärande. Ett lugnt, positivt och förtroendefullt klassrumsklimat är en grundförutsättning, konstaterar Lena Asp i sin avhandling.

Dagmar Hedman har undersökt vad som sker inom specifika lärandeaktiviteter inom det integrerade ämnesområdet STEM, naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik.

Mari Paloniemi Lindström har undersökt hur olika aspekter av lärares professionella kompetens påverkar elevernas prestationer i matematik och svenska i årskurs 4 och 6, samt meritvärdet i årskurs 6.

Jonatan Finell har bland annat undersökt underliggande mekanismer som kan förklara hur matematikängslan påverkar matematikprestationer.