Jenny Green har undersökt vilken betydelse lärandekontexten och individuella faktorer har för elevers engagemang i formativa återkopplingsprocesser i matematikämnet.

Jimmy Karlssons forskning pekar på att uppgifter, interaktion, lärares reglering, ämnesdiskurs, tydlighet i undervisning och lektionssekvensering samspelar i hur möjligheter till matematiskt tänkande formas.

Hanna Knutson har forskat om matematiskt yrkeskunnande inom en bygg- och anläggningsrelaterad utbildningskontext.

Martin Nyman har undersökt låg- och mellanstadieelevers drivkrafter för matematiskt lärande.

Jenny Fred har forskat om yngre elevers deltagande i algebraisk aktiviteter i matematikundervisningen.

Marcus Sandborgh har undersökt hur interaktionsmönster skapas i och genom klassrumsinteraktioner i högstadiets matematikundervisning.

Marcus Gustafsson har forskat om forskningsbaserade lärarhandledningar för matematiklärare på gymnasiet.

illustrerade matematiska textuppgifter handlar intebara om matematik, utan också om språk, erfarenheter, och kulturella referenser. Det visar Laura Caligari i sin avhandling.

Laura Yasy Galeano Rios har i sin avhandling undersöket hur affektiva relationer till matematik formas, uttrycks och upprätthålls i svensk förskola och förskoleklass.

Mattias Winnberg har forskat om vad som bedöms när digitala verktyg integreras i summativa bedömningssituationer i matematik.

Christian Andersson har bland annat forskat om kritisk AI-läskunnighet i matematikundervisning på gymnasiet.

Andreas Borg har forskat om sambandet mellan gymnasieelevers användning av programmering för matematiska ändamål och deras matematiska förståelse.