Catarina Wästerlid har i sin avhandling undersökt vilka aspekter av undervisningsdesign som är särskilt främjande för lågpresterande förskoleklasselevers utveckling av förmågan att uppfatta och flexibelt använda antal och tal.

Lärarens pedagogiska ledarskapsförmåga spelar en avgörande roll för elevers lärande. Ett lugnt, positivt och förtroendefullt klassrumsklimat är en grundförutsättning, konstaterar Lena Asp i sin avhandling.

Dagmar Hedman har undersökt vad som sker inom specifika lärandeaktiviteter inom det integrerade ämnesområdet STEM, naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik.

Mari Paloniemi Lindström har undersökt hur olika aspekter av lärares professionella kompetens påverkar elevernas prestationer i matematik och svenska i årskurs 4 och 6, samt meritvärdet i årskurs 6.

Jonatan Finell har bland annat undersökt underliggande mekanismer som kan förklara hur matematikängslan påverkar matematikprestationer.

Anna L. V. Lundberg belyser i sin avhandling bland annat hur proportionalitet behandlas av läromedelsförfattare, på nationella prov och av lärare och elever i matematikklassrummet.

Helén Sterner har forskat om algebraundervisning i skolans tidiga år.

Hanna Lindström-Sandahl har forskat om två intensiva undervisningsprogram i läsning respektive matematik.

Erik Bergqvist har i sin avhandling undersökt elevers självförtroende i matematik.

Yi Ding har bland annat forskat om relationerna mellan elevers matematiska självtillit och prestationer i relation till faktorer som socioekonomisk status, kön och invandrarbakgrund.

Magnus Fahlström har utifrån ett lärarperspektiv undersökt betydelsen av den fysiska miljön iundervisningssituationen i allmänhet och i matematik i synnerhet.

Anne Tossavainens forskning handlar om matematikundervisningen på lärarutbildningen.