Karoline Holmgren har forskat om yrkeselevers möte med gymnasieskolan med fokus på matematik, måluppfyllelse och identitetsskapande.

Hur organiseras elevers arbete med matematisk problemlösning, socialt och interaktionellt? Det är en av frågorna som Hanna Fredriksdotter undersöker i sin avhandling.

Ulrika Wikström har forskat om matematiska symboler och skrivet språk som förekommer i matematiktexter som riktas till elever.

Ana Fuentes Martinez har forskat om hur programmering och matematikundervisning förenas i närvaro av en reviderad kursplan för matematik på gymnasiet.

Ana Fuentes Martinez har bland annat undersökt hur lärare navigerade i de motsägelser som uppstod i samband med den reviderade kursplanen för matematik på gymnasiet.

Anette de Ron vill med sin avhandling bidra till nytänkande kring problemlösning i matematikundervisning.

Patrik Gustafsson presenterar bland annat ett verktyg för konstruktion av flervalsuppgifter som syftar till att generera produktiva klassrumsdiskussioner i matematik.

Utifrån både ett svenskt och etiopiskt perspektiv har Abraham Kumsa Beyene har undersökt hinder för gymnasieelevers förståelse av gränsvärdet för en funktion när de möter begreppet i gymnasieskolan.

Utifrån lärares matematikkunnande och relationella kunnande, har Malin Gardesten forskat om inkluderande matematikundervisning och elevers deltagande i matematik.

Abraham Kumsa Beyene har utifrån ett svenskt och etiopiskt perspektiv, undersökt vad som hindrar elevers förståelse för gränsbegrepp i matematik som de möter i gymnasieskolan.

Karin Landtblom har forskat om statistisk litteracitet ur olika perspektiv och genom urval av fyra olika datakällor: blivande lärare, elever, lärare och läroböcker.

Åsa Hjelms avhandling visar hur slöjdens material, redskap och elevernas samarbeten skapar förutsättningar för ämnesöverskridande kunskapsinhämtande.