Mobbning är en del av ett komplext samspel mellan sociala faktorer kopplade till såväl klassläraren som elevrelationer. Det visar Mattias Kloo i sin avhandling.

Isla Varpula har bland annat forskat om etnisk diskriminering bland finska högstadieelever från tre olika familjebakgrunder.

Nathaniel Oliver Iotti pekar i sin avhandling på vikten av att undersöka motivationsfaktorer för att förstå varför, när och hur elever kan försvara sina kamrater som utsätts för mobbning personligen eller på nätet.

Marlene Bjärehed har med utgångspunkt i den socialkognitiva teorin studerat några av de individuella och kollektiva moraliska processer som är involverade i skolmobbning.

Joakim Strindbergs forskningsresultat pekar på betydelsen av skolans institutionella särdrag för uppkomsten och upprätthållande av mobbning.

Maria Refors Legge har i sin avhandling bland annat granskat och problematiserat om skollagens kränkningsbestämmelser kan betraktas som effektiva utifrån en teori om effektiv lagstiftning.

Björn Sjögren belyser i sin avhandling hur elevers åskådarbeteenden vid kränkningssituationer hänger samman med moraliskt disengagemang, elev-lärarrelationer och tillit till sin egen och klassens förmåga att försvara de som blir utsatta.

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Det är viktigt att skolan och vården känner till sambandet mellan mobbning och självskadebeteende bland elever som mår dåligt, menar Maria Fridh som forskat om psykisk ohälsa bland unga.