Anna Widlund har i sin avhandling undersökt utvecklingsdynamiken mellan skolengagemang och skolrelaterad utmattning, skolprestationer och motivation samt hur dessa formar elevers utbildnings- och yrkesrelaterade målsättningar.

Nina Bergdahl har forskat om gymnasieelevers engagemang och dis-engagemang i teknikstött lärande.

Anders Hofverberg har undersökt hur elevers mål samspelar med deras kunskapssyn samt de målstrukturer som eleverna uppfattar i klassrummet.

Céline Rocher Hahlin har undersökt motivationsprocessen både från elevers och lärares perspektiv i ämnet franska.  

Starten på högstadietiden är tuff för elever med funktionsnedsättning. Men under förutsättning att eleverna deltar i undervisningen i idrott och hälsa blir de också engagerade, visar Karin Bertills avhandling.

Idrottsprofilerade grundskolor blir allt fler. Men elever som tränas till elitidrottare behåller inte alltid motivationen. Det visar Joakim Ingrell i sin avhandling.

Den antipluggkultur som ofta finns bland pojkar kan brytas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin avhandling.

Torbjörn Otts forskning visar att även om lärare inte uppmuntrar användningen av mobiltelefoner i sin undervisning har mobiltelefoner blivit ett verktyg som ändå används för skolarbete.

Enni Paul har i sin avhandling beskrivit och kritiskt granskat skriftbruk som gymnasiala lärlingselever möter under sitt arbetsplatsförlagda lärande.

Asylsökande barn uttrycker hoppfullhet om att bygga en framtid här och att det är barnen själva som är mest aktiva för att skapa tillhörighet, trots ovissheten som asylprocessen innebär. Det visar Malin Svensson i sin avhandling.

Både lärare och elever ser utmaningar kring användandet av robotar i skolan, såsom hur barns integritet kan säkerställas och hur barn påverkas av interaktion med robotar. Dessa etiska utmaningar bör hanteras innan robotar kan ses som en möjlig teknologi i skolan, konstaterar Sofie Serholt i sin avhandling.

Heidi Höglunds avhandling handlar om elevers multimodala textskapande inom litteraturundervisning.