Karin Bohman har bland annat forskat om hur musik och musikteori legitimeras och konstrueras på gymnasieskolans estetiska program.

Hur har diskurserna i musiklärarutbildningen konstruerats och legitimerats i textdokument som exempelvis läroplaner? Det är en av frågorna som Lena Ostendorf undersöker i sin avhandling.

Carl Holmgren vill med sin avhandling bidra med kunskap om högre studier av västerländsk klassisk musik inom ramen för piano.

Vilka estetiska dimensioner kommer till uttryck i små barns krigslek? Det är en av frågorna som Ebba Theorell undersöker i sin avhandling.

Vad sjunger vi med barn och unga i skolan idag? Hur mycket sjunger vi, och vilka faktorer påverkar valet av repertoar? Det är frågor som David Johnson utforskar i sin avhandling.

Adriana Di Lorenzo Tillborg har kritiskt undersökt de kulturskolediskurser som är förknippade med processer för demokratisering av musikpedagogik för alla barn och unga.

Hur konstrueras undervisningspraktikerna i musik i lärarutbildningen mot yngre åldrar och hur examineras studenternas kunskaper och färdigheter i musik? Det är några av frågorna som Monica Frick Alexandersson undersöker i sin avhandling.

Jens Idelands forskning om ungas digitala musikspelande är ett bidrag till förståelsen för spelaktiviteter och förutsättningar för lärande i simulatorlika digitala miljöer.

Bristen på ett gemensamt språkbruk är ett hinder för att gymnasieelever ska förstå samband mellan teori och praktik. Det visar Niklas Rudbäcks avhandling om musikundervisning på gymnasiet.

Tobias Malms forskning om lärande och organisering i rockband bidrar till att bredda gränserna för vilka sammanhang som är av intresse för organisationspedagogik.

Camilla Jonasson har forskat om relationerna mellan musikteknologi och tjejer och transpersoner i musikskapandet som sker på fritiden i musikteknologiska lärmiljöer.

Christina Larsson har i sin avhandling utforskat improvisationens villkor och roll i grundskolans musikundervisning.