Mika Pohjola har undersökt hur blivande musiklärare relaterar sitt pågående musikaliska utövande till sin framväxande yrkesidentitet.

Med musiklärarprofessionen som exempel, har Christer Larsson undersökt policyarbete för vetenskaplig grund i svensk skola.

Vilka drivkrafter ligger bakom musikerstudenternas val att ge sig in på musikutbildningsfältet och vad i musiken beskrivs som meningsfullt? Det är en av frågorna som Camilla Sarner utforskar i sin avhandling.

Vilka konstnärliga och pedagogiska dimensioner går att identifiera i det kollektiva musikskapandet? Det är en av frågorna som Dan Alkenäs undersöker i sin avhandling.

Jonas Nilsson riktar i sin avhandling fokus på hur hur elever och musiklärare beskriver och realiserar styrdokumentens skrivningar i högstadiets musikskapande aktiviteter.

Hur positionerar sig kulturskolelärarna i fråga om mål och kvalitetsaspekter i instrumental gruppundervisning? Det är en av frågorna som Ida Knutsson undersöker i sin avhandling.

Julia Eckerstein har i sin avhandling undersökt vilka normer och ideal som präglar undervisning och bedömning vid folkhögskolornas musikutbildning.

Karin Bohman har bland annat forskat om hur musik och musikteori legitimeras och konstrueras på gymnasieskolans estetiska program.

Hur har diskurserna i musiklärarutbildningen konstruerats och legitimerats i textdokument som exempelvis läroplaner? Det är en av frågorna som Lena Ostendorf undersöker i sin avhandling.

Carl Holmgren vill med sin avhandling bidra med kunskap om högre studier av västerländsk klassisk musik inom ramen för piano.

Vilka estetiska dimensioner kommer till uttryck i små barns krigslek? Det är en av frågorna som Ebba Theorell undersöker i sin avhandling.

Vad sjunger vi med barn och unga i skolan idag? Hur mycket sjunger vi, och vilka faktorer påverkar valet av repertoar? Det är frågor som David Johnson utforskar i sin avhandling.