Sanne Björklund har forskat om relationer mellan barn och natur i förskolans naturvetenskapsundervisning. 

Hur kan drama bidra i undervisning och lärande för hållbarhet med unga vuxna? Det är en av frågorna som Julia Fries undersöker i sin avhandling.

Sara Wahlberg har forskat om gymnasieelevers begreppsanvändning och mekanistiska resonemang om proteinsyntesen i ämnena kemi och biologi.

Sara Brommesson har undersökt vilken undervisning som erbjuds gymnasieeleverna inom ramen för hållbar utveckling och medborgarbildning i ämnet naturkunskap.

Anna Lodén vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för hur gymnasieelever resonerar kring digitala förmågor i relation till att söka efter naturvetenskaplig information online.

Maria Sparf vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur svenska science centers, i mötet med skolan, designar för lärande inom STEM.

Charlotte Dunne vill med sin avhandling bidra med kunskap om läraragens i transformering av policyinnehåll till undervisningspraktik inom kemiundervisning på mellanstadiet.

Anna-Clara Rönner har undersökt hur kunskap om infektionssjukdomar transformeras från källor utanför skolsystemet till den kunskap som presenteras och förstås i svenska klassrum på mellanstadiet.

Anna Henriksson vill med sin avhandling öka kunskapen om hur naturvetenskap och lek kan integreras som en ömsesidig aktivitet.

Lärarens pedagogiska ledarskapsförmåga spelar en avgörande roll för elevers lärande. Ett lugnt, positivt och förtroendefullt klassrumsklimat är en grundförutsättning, konstaterar Lena Asp i sin avhandling.

Hur kan elevers meningsskapande kring naturvetenskapligt undersökande utvecklas när de arbetar med ett laborativt moment? Det är en av frågorna som Sebastian Björnhammer undersöker i sin avhandling.

Dagmar Hedman har undersökt vad som sker inom specifika lärandeaktiviteter inom det integrerade ämnesområdet STEM, naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik.