Hur kan elevers meningsskapande kring naturvetenskapligt undersökande utvecklas när de arbetar med ett laborativt moment? Det är en av frågorna som Sebastian Björnhammer undersöker i sin avhandling.

Dagmar Hedman har undersökt vad som sker inom specifika lärandeaktiviteter inom det integrerade ämnesområdet STEM, naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik.

Vad kan göras för att stödja blivande fysiklärare i att göra sin praktik mer forskningsbaserad? Det är en av frågorna som James de Winter undersöker i sin avhandling. 

Nikolaos Christodoulakis har forskat om hur barn utvecklar och använder kunskaper i kemi med speciellt fokus på begreppet litet.

Kerstin Danckwardt-Lillieström vill med sin avhandling bidra till kunskap om hur olika former av drama kan stödja elevers lärande i kemi på gymnasiet.

Annika Forsler har forskat om naturkunskapslärares undervisning om hållbar utveckling på gymnasiet.

Vilka litteracitetsförväntningar uttrycks i de nationella proven för årskurs 9 i ämnena svenska som andraspråk och fysik? Det är en av frågorna som Camilla Håkansson utforskar i sin avhandling.

Merve Yavuzkaya har forskat om undervisning om den geologiska perioden antropocensen i ämnet kemi. 

Matti Karlström har forskat om didaktiska modeller som kan vara ett stöd för lärarutbildare att i undervisningen utveckla lärarstudenters professionella reflektion.

Hur beskriver mellanstadierlärare sina erfarenheter av att undervisa i naturkunskap? Det är en av frågorna som Lina Varg undersöker i sin avhandling.

Ylva Hamnell-Pamment har i sin avhandling undersökt hur gymnasieelevers språkanvändning och tidigare kunskaper påverkar deras lärande i kemiämnet.

Hur stöttar studiehandledare nyanlända turkisktalande elevers meningsskapande av naturvetenskapligt innehåll? Det är en av frågorna som Feyza Axelsson utforskar i sin avhandling.