Hur beskriver mellanstadierlärare sina erfarenheter av att undervisa i naturkunskap? Det är en av frågorna som Lina Varg undersöker i sin avhandling.

Ylva Hamnell-Pamment har i sin avhandling undersökt hur gymnasieelevers språkanvändning och tidigare kunskaper påverkar deras lärande i kemiämnet.

Hur stöttar studiehandledare nyanlända turkisktalande elevers meningsskapande av naturvetenskapligt innehåll? Det är en av frågorna som Feyza Axelsson utforskar i sin avhandling.

Genom att erbjuda elever och studenter visualisering med varierande interaktionsmöjligheter kan kommunikation stärkas om frågor som rör djup evolutionär tid. Det visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Erika Majoros har i sin avhandling länkat tidigare internationella kunskapsundersökningar i matematik och naturvetenskap till resultaten i TIMSS. Hennes forskning innebär att det nu finns jämförbara rådata av elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap från 1960-talet och framåt.

Elin Westlund har forskat om visuell formering av naturkunskapsinnehåll i unga elevers multimodala text-bildkompositioner.

Ola Nordqvist har undersökt hur lärares och gymnasieelevers attityder och värderingar påverkar undervisningen i naturvetenskapliga ämnen.

Katerina Pia Günter har i sin avhandling undersökt normer och värderingar i den högre biologiutbildningen genom att analysera hur studenter och lärare föreställer sig biologins värld.

Elin Eriksson vill med sin forskning bidra med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar ett förproducerat undervisningsmaterial kan erbjuda förskollärare.

Hur elever upplever sina lärares användning av visuella representationer i ämnet kemi? Det är en av frågorna som Emelie Patron undersöker i sin avhandling

Teresa Elkin Postila har i sin avhandling undersökt former och metoder för engagemang och medverkan hos förskolebarn i samhälleliga och naturvetenskapliga miljöfrågor.

Nina Mård har utvecklat en didaktisk modell som synliggörs faktorer som är centrala i en mångvetenskaplig undervisningsprocess.