Rebecka Astenvald har i sin avhandling utvärderat en ny psykologisk intervention med målet att öka förmågan till bättre känsloreglering hos ungdomar med adhd.

Maria Davidsson har i sin avhandling undersökt hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) hos barn påverkar, och påverkas av, familjekontexten.

Hur upplever och navigerar elever diagnostiserade med autismspektrumtillstånd eller ADHD i den fysiska, sociala och pedagogiska skolmåltidsmiljön? Det är en av frågorna som Susanna Sandberg utforskar i sin avhandling.

Flickor självrapporterar fler svårigheter med exekutiva funktioner medan lärare skattar pojkars svårigheter som mer utmärkande. Det framkommer i Frida Ilahis avhandling.

Sofia Lindberg har undersökt hur virtuella simuleringar med avatarer kan stödja utvecklingen av blivande speciallärares och specialpedagogers relationskompetens.

Johan Edin har forskat om organisatoriskt lärande i relation till särskiljande (special)pedagogiska verksamheter riktade mot elever med ADHD och/eller autism.

Emma Leiflers forskning visar bland annat att kortare professionsutvecklingsprogram för lärare och annan personal kan öka inkludering för elever med NPF.

Linda Plantin Ewe har undersökt vad som kännetecknar lärares uppfattningar om relationskompetens, särskilt avseende relationer till elever med adhd, och hur kan dessa uppfattningar utvecklas.

John Hasslinger har forskat om neurofeedback som ett sätt att dämpa ADHD-symptom hos barn och unga.

Cristian Bortes har bland annat undersökt relationen mellan ett antal kliniskt diagnostiserade psykiska sjukdomar och barn och ungas utbildningsresultat i slutet av grundskolan.

Barn med adhd har ofta svårt att tillägna sig lika mycket skolkunskap som jämnåriga. Även om de tidigare legat genomsnittligt gällande den verbala begåvningen, kanske de inte följer den förväntade utvecklingen, visar Pia Tallbergs forskning.

Emma Laurin vill med sin avhandling bidra till ökad kunskap om mödrars och skolors sociala användningar av adhd- och autismdiagnoser i skolan.