I vilka situationer, hur och utifrån vilka föreställningar ges nyanlända elevers korta skolbakgrund mening? Det är en av frågorna som Malin Brännström undersöker i sin avhandling.
Hur bidrar slöjdklassrummets lärmiljö till nyanlända elevers interaktion, kommunikation och möjlighet till deltagande i undervisningen? Det är en av frågorna som Emma Gyllerfelt undersöker i sin avhandling.
Hur stöttar studiehandledare nyanlända turkisktalande elevers meningsskapande av naturvetenskapligt innehåll? Det är en av frågorna som Feyza Axelsson utforskar i sin avhandling.
Andreas Nuottaniemi har i sin avhandling kritiskt undersökt möjligheter och hinder för att utveckla en undervisning i svenska som andraspråk på jämlik grund.
Emmie Wahlström har i sin avhandling undersökt skolsköterskors kulturella kompetens och främjande av delaktighet för barn med migrationserfarenheter samt barns erfarenheter av dessa hälsobesök.
Ester Gubis avhandling visar att utrikesfödda barn i Sverige inte använder psykiatrisk vård i den mån de behöver. För att uppnå större jämlikhet i hälsa behövs ökad samverkan mellan skola, BVC och första linjens psykiatri.
Denis Tajic har undersökt hur skolans formella och informella strukturer påverkar nyanlända elevers pedagogiska och sociala inkludering samt hur nyanlända elever i högstadieklasser och skolpersonal själva förstår och hanterar dessa strukturer.
Ulrika Lögdbergs forskning visar att skolan kan bli en hälsofrämjande arena för nyanlända unga. Engagerade lärare och klasskompisar bidrar till de ungas vardagliga välmående.
Wiji Bohme Shomary har forskat om de föreställningar som nyanlända invandrarfamiljer har av den svenska förskolan, och föreställningarna om dessa familjer såsom de uttryckts i den svenska statliga förskolepolitiska diskursen.