Leif Tjärnstig har forskat om Waldorfpedagogiken, dess tänkande och förhållningsätt.

Kan tid vara ett mera konstruktivt perspektiv än plats då det gäller att beskriva och designa IKT i lärande, och i så fall hur? Det är en av frågorna som Anders Norberg utforskar i sin avhandling.

Maria Wassrin undersöker i sin avhandling en svensk musikpraktik i en alternativ svensk förskola.

Marina Lundqvist studie visar att samspelssituationer mellan barn och pedagoger utgör situationer när barn uttrycker sig demokratiskt men där pedagoger ibland inte tar vara på barnens initiativ.

Martin Lackéus visar i sin studie att elever och studenter når bättre måluppfyllelse när de får tillämpa teoretiska kunskaper i praktiskt värdeskapande för andra.

Simon Ceders avhandlingsarbete handlar om att utveckla nya teorier om pedagogiska relationer och är placerat inom området pedagogisk filosofi. Detta gör han genom att studera teorier om pedagogiska relationer och korsar dessa med posthumanistisk filosofi.

Estetiska ämnen och skapande verksamhet med material och redskap har mindre utrymme i förskolan än tidigare. I sin studie undersöker Kari Carlsen hur lärandet i förskolan inom bild och form går till, i möte med inspirationen från Reggio Emilias ateljékultur.

Vad innebär det för barnens upplevelser när förskolan flyttar sina vardagliga aktiviteter utomhus? Det har Kari-Anne Jørgensen forskat om.

Utbildning för hållbar utveckling har potential att erbjuda utrymme för komplexa frågeställningar. Det menar Ingela Bursjöö, som forskat om hållbar utveckling från lärarnas perspektiv.

Marie Tanner har forskat om hur lärare och elever samspelar i de bänkinteraktioner som är mycket vanliga i mellanstadiets undervisning.

Hur kan visual storytelling användas i relation till samhällsorienterad undervisning i årskurs 4-6? Linnéa Stenliden visar i sin avhandling hur elever och lärare skapar mycket komplexa villkor för lärande.