Andreas Borg har forskat om sambandet mellan gymnasieelevers användning av programmering för matematiska ändamål och deras matematiska förståelse.

Anna Perez vill med sin avhandling bidra med kunskap om vilka villkor som behöver finnas för att programmering ska bli en integrerad och meningsfull del av teknikämnet.

I sin avhandling belyser och problematiserar Ann Sjödahl programmering som mål respektive medel i matematikundervisningen.

Maria Sparf vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur svenska science centers, i mötet med skolan, designar för lärande inom STEM.

Tina Vrieler har i sin avhandling undersökt hur resursfördelning, undervisningspraktiker och organisatoriska strukturer påverkar barnens engagemang i kodklubbsverksamheter.

Ana Fuentes Martinez har forskat om hur programmering och matematikundervisning förenas i närvaro av en reviderad kursplan för matematik på gymnasiet.

Andreas Larsson har i sin avhandling undersökt programmeringslärares kunskap och självupplevda förståelse för sin undervisning och hur den tar sig i uttryck i klassrummet.

Gymnasieelever som inte får individuell hjälp i programmering och kodning när de fastnar får en negativ uppfattningen om sig själva som programmerare. Det visar Kristina von Hausswolff i sin avhandling.

Vilka utmaningar inför införandet av programmering ser lärare framför sig? Det är en av frågorna som Peter Vinnervik undersöker i sin avhandling.

Var, när, och hur kom programmering in på den utbildningspolitiska agendan och introducerades i läroplanen för svenska grundskolan? Det är huvudfrågan som Anthemis Raptopoulou utforskar i sin avhandling.

Anne-Marie Cederqvist har ur ett teknikdidaktiskt perspektiv identifierat nyckelelement att lyfta fram i undervisningen då elever lär sig teknik i relation till programmerade tekniska lösningar.