Emelie Stavholm har forskat om hur ett arbetslag i förskolan lär sig om relationen mellan lek och undervisning och hur det går att förstå barns digitala erfarenheter i lek när de blir introducerade till lekresponsiv undervisning.

Anna Norrström har undersökt lärares professionella vardagspraktik där samtal under lärarlagsmöten är i fokus.

Anna Pansell har utforskat hur andra lärare, läroböcker och läroplaner påverkar matematiklärare och deras undervisning.

Siv Saarukka behandlar och teoretiserar ledare och rektorers erfarenheter och berättelser om sig själva och sitt ledarskap.

Att lära genom erfarenheter, såsom kollegial samverkan lyfts som bra sätt till kompetensutveckling. Jørund Trys har utforskat norska gymnasierektorers upplevda kvalificeringsbehov.

Inga-Lill Matson vill med sin avhandling beskriva en kommuns arbete för att nå en skola för alla.

Hur kommer entreprenöriellt lärande till uttryck i den pedagogiska praktiken avseende undervisning, lärande och bedömning? Det är en av huvudfrågorna i Monika Diehls avhandling.

Daniel Arnesson har forskat om hur skolpersonal uppfattar och förstår internationella kunskapsmätningar, svensk skolas kvalitet och orsakerna till svensk skolas resultatnedgång.

Syftet med Per Gynthers avhandling är att skapa kunskap om vad som utgör möjligheter och begränsningar i lärarnas vardagliga arbete men också vad som utgör möjligheter och begränsningar till lärande i arbetet.

Syftet med Cristine Isakssons avhandling är att undersöka skolkuratorns yrkesroll utifrån ett professionsperspektiv med särskilt fokus på legitimitet, jurisdiktion och handlingsutrymme.