Vilka innehåll dominerar i konstruktionen av vetenskaplig grund i planeringssamtalets praktik i förskolan? Det är en fråga som Caroline Karlsson underöker i sin avhandling.

Vilka möjligheter och hinder för samarbete kring fysisk aktivitet på recept i skolmiljön upplever elevhälsoteamet, rektorer och lärare? Det är en av frågorna som Emelie Wiklund undersöker i sin avhandling.

Christa Roux Sparreskog vill med sin forskning fördjupa förståelsen av didaktiskt samarbete för att stödja flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling.

Vilka litteracitetsförväntningar uttrycks i de nationella proven för årskurs 9 i ämnena svenska som andraspråk och fysik? Det är en av frågorna som Camilla Håkansson utforskar i sin avhandling.

Peter Johannesson vill med sin avhandling bidra med fördjupad kunskap om hur lärare lär genom aktionsforskning i skolan.

Emelie Stavholm har forskat om hur ett arbetslag i förskolan lär sig om relationen mellan lek och undervisning och hur det går att förstå barns digitala erfarenheter i lek när de blir introducerade till lekresponsiv undervisning.

Sanna Hedrén har i sin avhandling undersökt hur arbetslag i fritidshem kollektivt skapar mening i och genom kollegialt samtalande där mellanmålet diskuteras.

Anna Norrström har undersökt lärares professionella vardagspraktik där samtal under lärarlagsmöten är i fokus.

Anna Pansell har utforskat hur andra lärare, läroböcker och läroplaner påverkar matematiklärare och deras undervisning.

Pernilla Kallbergs avhandling bidrar till att belysa hur lärares målmedvetna handlingar för att skapa en fungerande undervisningsmiljö i övergången blir särskilt värdefulla ur utbildningssynpunkt, i form av uppmärksammade socialisationsprocesser.

Siv Saarukka behandlar och teoretiserar ledare och rektorers erfarenheter och berättelser om sig själva och sitt ledarskap.

Att lära genom erfarenheter, såsom kollegial samverkan lyfts som bra sätt till kompetensutveckling. Jørund Trys har utforskat norska gymnasierektorers upplevda kvalificeringsbehov.