Victoria Williamsson har i sin avhandling undersökt hur lärarstudenter kan förberedas för undervisning om kontroversiella frågor genom att använda en nyutvecklad ämnesdidaktisk planeringsmodell.

Vilka möjligheter och svårigheter ger andraspråkselever uttryck för när de läser läromedelstexter i samhällskunskap? Det är en av frågorna som Pantea Rinnemaa undersöker i sin avhandling.

Tobias Jansson har undersökt samhällskunskapslärares bedömningspraktiker på gymnasiet, vad gäller syften, innehåll, förmågor, och metoder, samt sådant som kan påverka dessa praktiker.

Evelina Möllenborg har utifrån ett kritiskt perspektiv utforskat hur diskurser och ideologiska dilemman framträder i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning i relation till gymnasieskolans läroplan Lgy11.

Sara Blanck har i sin avhandling undersökt och analyserat ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i grundskolan.

Niclas Modig har bland annat undersökt vilka ekonomiteoretisk kunskap som är särskilt viktig att kunna och hur den kunskapen till uttryck genom gymnasieläroböcker i samhällskunskap.

Hur byggs lektionsförlopp upp i samhällskunskapsundervisningen och hur kommer samhällskunskapens ämnesliteracy till uttryck i denna undervisning? Det är en av frågorna som Viktoria Waagard utforskar i sin avhandling.

Genom att kartlägga vad som kännetecknar läsning av interaktiva datavisualiseringar och skrivande av kunskapsvisualiseringar vill Ulrika Bodén bidra med kunskap om visuell litteracitet.

Frida L Nilsson har undersökt hur mänskliga rättigheter konstrueras som kunskapsinnehåll i gymnasieskolan.  

För att eleverna ska förstå vad som menas med hållbar utveckling bör de tydligare tränas i att omsätta sina kunskaper i praktisk handling. Det visar Marie Grice i sin avhandling där undervisning för hållbar utveckling har undersökts.  

Mattias Björklund har bland annat undersökt hur svenska gymnasielärare i samhällskunskap uppfattar och undervisar privatekonomi.

Ann-Sofie Jägerskog har undersökt om relationen mellan undervisning och lärande av dynamiska fenomen och processer i samhällskunskap samt användandet av visuella representationer i samhällskunskapsundervisningen.