Joakim Billevik Gerdås har forskat om ungas vardagliga rörelsemönster i en segregerad stad.

Christopher Ali Thorén har bland annat undersökt hur muslimska elever förstår och förhåller sig till sina erfarenheter av skolan.

Selcan Mutgan har undersökt hur svårföränderliga makrostrukturer som befolkningssammansättning och socioekonomiska förhållanden påverkar det fria skolvalet.

Hur får skolan och utbildning betydelse för eleverna? Det är en av frågorna som Jonas Lindbäck undersöker i sin avhandling.

Skolor med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik. Det visar Victoria Rolfe i sin avhandling.

Debbie Laus forskning om orsakssamband i utbildnings- och hälsopolitik visar att mångfald i skolan är ett viktigt verktyg för beslutsfattare som vill minska segregation.

Maria Granvik Saminathens forskning visar att en skolas kapacitet att skapa en skola av god kvalitet är nära kopplad med elevsammansättningen. Detta försvårar skolans möjlighet att uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag.

Hilma Forsman har forskat om utbildning som en möjlig interventionsväg för att förbättra placerade barns framtidsutsikter.

I sin avhandling har Linus Jonsson bland annat beskrivit och problematiserat implementering av en egenmakts-baserad skolintervention i ett multikulturellt område i Sverige med låg socioekonomisk status.

I sin avhandling utforskar Elisabet Olme bland annat vad som påverkar föräldrars val av grundskola och vilka konsekvenser det får för fördelningen av elever mellan skolor.

När man reserverar platser för olika grupper blir skolorna mindre segregerade både vad gäller föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund jämfört med lotteri- och närhetsbaserade prioritetsstrukturer. Det visar Dany Kessel i sin avhandling.

Olof Östergren visar att ökande skillnader i dödlighet mellan inkomstgrupper har bidragit till ökande skillnader även mellan utbildningsgrupper eftersom utbildning är en bestämningsfaktor för inkomst.