Sebastian Piepenburg har forskat om hur politiska förväntningar på utbildningsforskning har förändrats från 1930 till 2025. 

Agnes Hamberger har bland annat forskat om hur flickors skolgång beskrevs och diskuterades i riksdagen och inom lärarkåren under åretn 1840-1920.

Hur organiserades barnträdgårdarnas pedagogiska verksamhet? Det är en av frågorna som Linnéa Waldekranz undersöker i sin avhandling.

Martin Andersson har forskat om folkskollärarnas kollektiva agerande i Sverige 1838–1879.

Vilka påverkansrepertoarer har elevorganisationerna utvecklat och tillämpat för att uppnå sina politiska målsättningar? Det är en av frågorna som Victor Johansson utforskar i sin avhandling.

Anna Ahlgren har i sin avhandling undersökt hur elevpositionen i den svenska skolan har konstruerats.

Hur påverkade demokratiseringsprocesserna i Sverige kristendomsundervisningen under perioden 1920–1969? Det är en av frågorna som Emma Hellström utforskar i sin avhandling.

Andreas Westerberg vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur förändringar av läromedel och fysisk miljö relaterar till förändringar av undervisningsideal.

Pontus Folkesson vill med sin avhandling om skolreformen 1620 ge en ny bild av utbildningens betydelse under tidig modern tid.

Hur har diskursen om skolämnet psykologi utvecklats och förändrats under tiden för de stora reformerna av den svenska gymnasieskolan? Det är en av frågorna som Ebba Christina Blåvarg undersöker i sin avhandling.

Jonas Söderqvist har i sin avhandling undersökt vertikal social rörlighet för elever på tre folkhögskolor, Brunnsvik, Väddö och Hola, under perioden 1906-1921.

Åsa Melin har forskat om etableringen av grundskolan åren 1950–1968 i två värmländska kommuner med skiftande lokala förhållanden och förutsättningar. Resultaten visar att införandet av grundskolan påverkades av lokala intressen och lokala förhållanden.