Hur fungerade och förändrades läroverkens bestraffningssystem under perioden 1905–1961? Det är huvudfrågan i Germund Larsson avhandling.

Axel Hörstedts skolhistoriska forskning handlar om avhandlingar som skrevs på de svenska gymnasierna mellan 1623 och 1820.

Fredrik Bertilsson vill med sin avhandling belysa skapandet av nya statliga rutiner för att agera gentemot de svenska universiteten samt sätta in denna produktion i en större ram av statligt policyskapande under frihetstiden.

Hur läggs den svenska historien fram i grundskolans läroböcker i historia och hur har den förändrats under perioden 1870-2000? Historiens skrivning är en form av makt, menar Jörgen Gustafson som undersökt ämnet i sin avhandling.

Martin Malmström har forskat om synen på skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner.

Signe Jernberg har i sin avhandling utforskat utvecklingen av svenska högskolor under de senaste 35 åren.

Erik Joelsson har i sin avhandling fångat hur idéer och uppfattningar om forskarutbildningen har resulterat i en generaliserad gestalt – en persona.

Idag vilar religionsundervisningen på en konfessionsfri grund. Men för inte så länge sedan spelade kristendomen en stor roll i både undervisning och läraruppdrag. Linda Jonsson har forskat om utmaningar i religionsläraruppdraget.

Peter Bernhardssons avhandling handlar om förhållandet mellan privat och offentlig undervisning och hur denna relation förändrades under 1800-talet.

Jonas Larsson Taghizadeh undersöker i sin avhandling hur lokala intressegrupper påverkar beslut om skolnedläggningar samt vilka resurser och färdigheter som krävs för att dessa grupper ska kunna påverka de politiska besluten.

Vad kan dagens lärare lära av den svenska lärarkårens ideologiska ställningstaganden under krigsåren 1933-1945? Den frågan ställer Per Höjeberg i sin avhandling.

Josef Mörnerud har i sin avhandling utforskat skillnader och likheter vad gäller universitetskulturen i Kina och Sverige.