Louise Hårds har undersökt hur ämnesintegrerad matundervisning i tidiga skolår kan främja elevers matrelaterade lärande.

Ung som äter en välplanerad växtbaserad kost har inte ett sämre näringsmässigt kostintag är ungdomar som följer en allätarkost. Det visar Isabelle Mulkerrins i sin avhandling.

Hur upplever och navigerar elever diagnostiserade med autismspektrumtillstånd eller ADHD i den fysiska, sociala och pedagogiska skolmåltidsmiljön? Det är en av frågorna som Susanna Sandberg utforskar i sin avhandling.

Av 76 analyserade skolmenyer gav ingen tillräckligt med absorberbart järn för tonårsflickor med högre behov. Det visar Mari Wollmar i sin avhandling.

Patricia Eustachio Colombos avhandling belyser hur integrerade metoder och åtgärder i skolmåltidssystemet kan bidra till att främja hållbara kostvanor hos barn. 

Linda Berggrens forskning visar att elevers, lärares och rektorers upplevelser av skollunchen påverkas negativt av hur skollunchen är planerad och organiserad på både skol- och kommunnivå.

Barn som bedöms som överviktiga enligt en tillväxtreferens kan ses som normalviktiga i en annan. Det konstaterar B. Bente Nilsen i sin avhandling.

Ebba Brann har i sin avhandling kartlagt välbefinnande, kroppsuppfattning och viktstatus bland svenska ungdomar som vuxit upp i ett samhälle med en ökad andel övervikt och fetma.

Måltiden som serveras hemma är idealet och både vuxna och barn har förutfattade meningar om skolmaten. Det visar Christine Persson Osowski i sin avhandling där hon studerat den svenska skolmåltidens roll som offentlig måltid.