Elsa Andersson har i sin avhandling undersökt förskolans miljö som ett kulturellt, socialt och politiskt landskap där föreställningar om barndom både formas och förändras.

Maria Papakosma har bland annat undersökt hur svenska policyaktörer samarbetar och bidrar till policyformulering kring mångfaldsfrågor i förskolan.

Vilka påverkansrepertoarer har elevorganisationerna utvecklat och tillämpat för att uppnå sina politiska målsättningar? Det är en av frågorna som Victor Johansson utforskar i sin avhandling.

Sara Hoy vill med sin avhandling bidra med ny forskning om hur man kan främja fysisk aktivitet i skolmiljöer.

Kajsa Rudberg har i sin avhandling utforskat hur skolvardagens påverkas av rådande individualiseringsnormer.

Vilka policyidéer om en forskningsbaserad skola uttrycks under åren 1997 till 2015? Det är en av frågorna som Gustaf Bjurhammer Birck undersöker i sin avhandling.

Ökad kriminalitet i samhället har gjort avtryck på skolans arbete. Maggie Beth O’Neill har i sin avhandling undersökt pedagogiska implikationer av denna utveckling.

Jakob Westergren vill med sin avhandling bidra till en djupare förståelse för gymnasieskolors marknadsföring och konkurrensen mellan skolorna.

Anna Ahlgren har i sin avhandling undersökt hur elevpositionen i den svenska skolan har konstruerats.

I sin avhandling prestenterar Rama Alshoufani begreppet utbildning som en resa, som ett icke-instrumentellt perspektiv på att tänka kring och överväga vad utbildning innebär.

Xiaojie Xu har bland annat forskat om hur utbildningsmässiga och socioekonomiska förändringar har påverkat sambandet mellan utbildningsnivå och arbetsmarknadsutfall.

Franziska Primus har bland annat undersökt hur närvarande framtider (eng. present futures) fungerar som verktyg för att forma utbildningsbehov och praxis.