Med musiklärarprofessionen som exempel, har Christer Larsson undersökt policyarbete för vetenskaplig grund i svensk skola.

Petter Bergs forskning visar att elever som har gått i vinstdrivande gymnasieskolor tjänar mindre senare i livet än elever som gått i kommunala gymnasieskolor.

Sebastian Piepenburg har forskat om hur politiska förväntningar på utbildningsforskning har förändrats från 1930 till 2025. 

Tanya Uhnger Wünsche utforskar i sin avhandling fritidshemmets potential som arena för att främja barns samhörighet med naturen.

Elsa Andersson har i sin avhandling undersökt förskolans miljö som ett kulturellt, socialt och politiskt landskap där föreställningar om barndom både formas och förändras.

Maria Papakosma har bland annat undersökt hur svenska policyaktörer samarbetar och bidrar till policyformulering kring mångfaldsfrågor i förskolan.

Vilka påverkansrepertoarer har elevorganisationerna utvecklat och tillämpat för att uppnå sina politiska målsättningar? Det är en av frågorna som Victor Johansson utforskar i sin avhandling.

Hur används landskapet, stad och land, i undervisning och lärande? Det är en av frågorna som Anders Szczepanski undersöker i sin avhandling om utomhuspedagogik.

Sara Hoy vill med sin avhandling bidra med ny forskning om hur man kan främja fysisk aktivitet i skolmiljöer.

Kajsa Rudberg har i sin avhandling utforskat hur skolvardagens påverkas av rådande individualiseringsnormer.

Vilka policyidéer om en forskningsbaserad skola uttrycks under åren 1997 till 2015? Det är en av frågorna som Gustaf Bjurhammer Birck undersöker i sin avhandling.

Ökad kriminalitet i samhället har gjort avtryck på skolans arbete. Maggie Beth O’Neill har i sin avhandling undersökt pedagogiska implikationer av denna utveckling.