Freja Morris har forskat om lärares arbete med dokumentation i svenska grundskolor.

Isabella Strömberg har forskat om hur förändringar som nationella reformer och lokala satsningar påverkar elever och skolpersonal.

Ulrika Gustafssons avhandling bidrar med ny kunskap om hur nationella digitaliseringsinitiativ för skolan tar form och belyser särskilt små kommuners utmaningar och strategier i digitaliseringsprocessen

Nubin Ciziri har bland annat forskat om nyanlända föräldrarnas uppfattningar om och förhållningssätt till sina barns utbildning i Sverige.

Med fokus på hur makt fungerar har Malin Kronqvist Håård undersökt skolförbättringsprogrammet Samverkan för bästa skola (SBS).

Hur berättar pedagogerna om förskolans uppdrag och praktik i texter om förskolans pressade läge? Det är en av frågorna som Maria Lennartsson undersöker i sin avhandling.

David Paulsrud vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur idén om inkludering förändrar och förändras i rörelsen mellan utbildningens policy och praktik.

Hur kan didaktisk anpassning av undervisning och undervisningsinnehåll till olika elevpopulationer förstås i relation till styrning, differentiering och ojämlikhet? Det är en av frågorna som Linus Bylund undersöker i sin avhandling.

Karin Larsson-Hult har i sin avhandling undersökt hur idén om "en skola för alla" översätts till praktik och vilka diskursiva dilemman som uppstår.

Richard Andersson har undersökt hur lokala styrningsaktörer införlivar förändring i sina skolorganisationer efter lärarlegitimationsreformen i fritidshemmet.

David Kroik har undersökt hur samiska rum för språkanvändning kan bildas och hur förutsättningar för samisk språkrevitalisering kan skapas i formella utbildningssammanhang.

Jack Lukkerz riktar i sin avhandling bland annat ljuset på hur skolpersonal beskriver målet för sexualundervisningen inom gymnasiesärskolan.