Jenny Samuelsson har bland annat undersökt den potentiella påverkan av digital läsintervention hos elever med funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter.

Moa Gärdenfors har i sin avhandling undersökt och beskrivit de skriftliga produkterna och skrivprocesserna hos döva och hörselskadade barn med hjälp av ett tangentloggningsprogram som registrerar deras skrivbeteende i realtid.

Utifrån lärares matematikkunnande och relationella kunnande, har Malin Gardesten forskat om inkluderande matematikundervisning och elevers deltagande i matematik.

Malin Ekesryd Nordström vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur förskolepersonal, rektorer och föräldrar ser på särskild begåvning och särskilt begåvade barns behov i förskolan och tidig utbildning.

Carina Wikman har utvecklat och undersökt en intervention med potential att förbättra både det sociala klimatet i klassrummet och elevernas resultat.

Eva Staffans har utifrån en finlandssvensk kontext bland annat undersökt vilka strategier som ambulerande speciallärare använder för att stötta barn med språkliga svårigheter.

Med utgångspunkt från elevers och lärares erfarenheter av klassrumsbedömning och utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, har Helena Sjunnesson forskat om vilken betydelse olika artefakter för bedömning kan få.

Karin Nilssons forskning visar att utvecklingen av läsförmågan hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning inte skiljer sig från den typiska läsutvecklingen, bortsett att den går i en långsammare takt.

Hur bidrar professionellas deltagande i kompetensutveckling till förändringar i utbildningen för autistiska elever i förskolan och grundskolan? Det är en av frågorna som Linda Petersson-Bloom undersöker i sin avhandling.

Jenny Rosendahl har forskat om hur unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever inflytande och delaktighet i en kommuns fritidsaktiviteter, kulturella aktiviteter och demokratiska processer.

Hur kan specialpedagogik vara en resurs i fritidshemmet och komplettera fritidshemmets pedagogik? Det är en av frågorna som Birgitta Lundbäck undersöker i sin avhandling.

Emil Bernmalm har i sin avhandling undersökt hur strävan mot en integrerad svensk gymnasieskola upplevs av gymnasieungdomar med svåra rörelsehinder.