Hanna LIndfors har i sin avhandling undersökt hur barns hjärnor bearbetar betydelse i språk och bilder.

Har skolans digitalisering förändrat svenska specialpedagogers/speciallärares arbete, och i så fall hur? Det är en av frågorna som Marin Holmgren undersöker i sin avhandling.

Flickor självrapporterar fler svårigheter med exekutiva funktioner medan lärare skattar pojkars svårigheter som mer utmärkande. Det framkommer i Frida Ilahis avhandling.

Specialpedagoger agerar i ett brett sammanhang med både skolpersonal och personer utanför skolan, exempelvis vårdnadshavare, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänsten. Specialpedagogerna ägnar samtidigt mycket tid åt att förklara, försvara och avgränsa yrkesrollen, visar Jonas Udds avhandling om specialpedagoger i gymnasieskolan.

Stina Balldins forskning visar att videofeedbackinterventioner kan påverka föräldrars och pedagogers samspel med barn i positiv riktning.

Veronica Semelius Granevald vill med sin avhandling bidra med fördjupad kunskap om förskolepedagogers och specialpedagogers psykosociala välbefinnande i relation till arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan.

Maria Gladh har i sin avhandling undersökt hur nya specialpedagogiska arbetssätt kan främja sociala färdigheter och lek mellan barn i förskolan.

Hanna Vretblom har bland annat undersökt undersöks hur arbetslag i förskolan beskriver sina möjligheter gällande att dokumentera särskilt stöd med digitala system

Anna Ahlgren har i sin avhandling undersökt hur elevpositionen i den svenska skolan har konstruerats.

Sofia Lindberg har undersökt hur virtuella simuleringar med avatarer kan stödja utvecklingen av blivande speciallärares och specialpedagogers relationskompetens.

Skolans styrdokument är otydliga kring lärarens roll är i förhållande till särskilt begåvade elever. Det visar Caroline Sims i sin avhandling.

Åsa Borgström har bland annat undersökt negativa erfarenheter på internet bland unga med intellektuell funktionsnedsättning.