Avsikten med Jalali-Moghadams avhandling är att belysa vikten att tillhandahålla specialundervisning för tvåspråkiga barn som kämpar med läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med Pernilla Garmys avhandling är att utvärdera DISA:s effektivitet avseende att minska depressiva symtom och förbättra självskattad hälsa hos ungdomar, undersöka vilka erfarenheter ungdomar och ledare har av DISA, samt belysa programmets kostnadseffektivitet.

Kamilla Peuravaara har i sin avhandling undersökt unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och deras strategier för att vara ”som en vanlig tjej”.

Barn med omfattande rörelsehinder utan tal, erövrar tillräckliga färdigheter i att kontrollera en dator med ögonen för att utföra dagliga aktiviteter via ögonstyrning. Ögonstyrda datorn hade en positiv inverkan på barnens aktivitetsrepertoar både hemma och i skolan, visar Maria Borgestig i sin avhandling.

Hos barn med språkstörning, dyslexi och även neuropsykiatriska diagnoser har lexikala begränsningar uppmärksammats. Ett välorganiserat och tillgängligt lexikon har visat sig vara av stor vikt för skolframgång hos barn, såväl hos en- som flerspråkiga, visar Ketty Holmströms avhandling.

En högre nivå av ADHD-symptom i barndomen associeras med mer hyperaktivitet, ouppmärksamhet samt med mer psykosocial problematik vid 15 års ålder. Eva Noréns studie visar också att flickor och pojkar har olika riskprofiler, där ADHD-symptom leder till större risk för drogmissbruk hos flickor.

Hur används manualbaserade program i skolan som syftar till att främja psykisk hälsa och motverka mobbing? Sofia Kvist Lindholm fokuserar i sin avhandling på hur barnen/ungdomarna använder sig av metoderna och vilken betydelse programmen får i deras vardag. Avhandlingen problematiserar även hur metoder formas och omformas mellan olika discipliner och kontexter.

Shruti Taneja Johansson konstaterar i sin avhandling att begreppet inkludering spridit sig över världen. Med Indien som exempel visar hon den komplexitet som omger skolgången för barn med autism och att barnets omgivning, främst föräldrar och lärare, är avgörande för om skolgången ska fungera.

Motivet är mer avgörande än speltiden vad gäller sambanden med negativa sociala konsekvenser och ohälsa, visar Charlotta Hellströms avhandling om ungdomars vanor av online-spel. Hennes resultat visar också att individer med adhd-symtom har en ökad känslighet för att utveckla spelproblem.

Gunnlaugur Magnússon har i sin avhandling samlat kunskaper om fristående grundskolor i Sverige, särskilt vad gäller organisation och tillhandahållande av särskilt stöd och hur det kan förstås i ljuset av specialpedagogiska traditioner och inkludering.

Annemi Skerfvings avhandling handlar om barn till föräldrar med allvarlig psykisk ohälsa, om svårigheter som de möter under sin barndom och vad som kan underlätta deras tillvaro.

Det övergripande syftet med Ann Nordbergs avhandling är att undersöka tal, språk och kommunikativ förmåga hos elever med cerebral pares och talsvårigheter.