Emil Bernmalm har i sin avhandling undersökt hur strävan mot en integrerad svensk gymnasieskola upplevs av gymnasieungdomar med svåra rörelsehinder.

Yu-Hsin Hsieh har i sin avhandling undersökt möjligheter och effekter av ögonstyrd dator för lek, kommunikation och lärande för barn och ungdomar med omfattande motoriska och kommunikativa svårigheter.

Susann Arnell har bland annat utforskat vilka förväntningar idrottslärare och skolhälsovårdspersonal har om samverkan kring främjandet av fysisk aktivitet för ungdomar med autism.

Balli Lelinge har forskat om hur kollaborativa professionella insatser kan stödja lärares förmåga att utveckla inkluderande undervisning i klassrummet.

Camilla Nilvius har forskat om hur Response to Intervention (RtI) kan fungera som en specialdidaktisk modell i lågstadiet för tidig upptäckt av lässvårigheter.  

Emma Leiflers forskning visar bland annat att kortare professionsutvecklingsprogram för lärare och annan personal kan öka inkludering för elever med NPF.

I sin avhandling belyser Kamilla Klefbeck strategier som kan underlätta lärares möjlighet att utveckla lärande och delaktighet i möte med eleverna i grundsärskolan.

Johan Pahnke har i sin avhandling undersökt effekterna av terapiformen acceptance and commitment therapy (ACT) som stresshantering vid autismspektrum (AST).

John Hasslinger har forskat om neurofeedback som ett sätt att dämpa ADHD-symptom hos barn och unga.

Kan nationella provet i svenska i årskurs 3 identifiera elever med ordavkodningsproblem? Det är en av flera frågor som Birgitta Herkner undersöker i sin avhandling.

Hampus Bejnös forskning indikerar att APERS-P-SE är ett instrument som i kombination med fortbildning och coachning på plats kan användas i förskolan för att utveckla kvaliteten i lärmiljön för barn med AST.

Barn med adhd har ofta svårt att tillägna sig lika mycket skolkunskap som jämnåriga. Även om de tidigare legat genomsnittligt gällande den verbala begåvningen, kanske de inte följer den förväntade utvecklingen, visar Pia Tallbergs forskning.