I avhandlingen When Cheap is Good: Cost-Effective Parent and Teacher Interventions for Children with Externalizing Behavior Problems undersöker Martin Froster bland annat effekten av handledning av föräldrar och lärare i förhållande till utåtagerande barn.

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Krister Schönströms avhandling "Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk" behandlar döva specialskoleelevers tvåspråkigautveckling. Särskilt intresserar sig avhandlingen för hur elevernas svenska och teckenspråk utvecklas i skolåldern.

Sammantaget tyder resultaten från Svenny Kopps avhandling på att flickor med autism och ADHD ofta antingen helt missas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Hon konstaterar att behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter är mycket stort.

För vissa är det i stort sett omöjligt att kunna koncentrera sig och förstå det som man läser om någon samtidigt pratar i bakgrunden, medan andra inte påverkas alls av ljud i deras omgivning. Patrik Sörqvist avhandling "The Role of Working Memory Capacity in Auditory Distraction" fokuserar på frågan om just de här skillnaderna.

De viktigaste målen med Cather Aaro Jonssons avhandling "Long-term cognitive outcome of childhood traumatic brain injury" var att undersöka kognitiva resultat 6-14 år efter en svår hjärnskada i barndomen och utvärdera framstegen inom den neurokirurgiska vården.

I avhandlingen "Room acoustics and cognitive load when listening to speech" undersöker Robert Ljung effekterna av bakgrundsljud eller en lång efterklangstid i lärande situationer.

Mariella Niemis avhandling "Naturbaserade aktiviteter i daglig verksamhet och gymnasiesärskola. En studie om personer som lär långsammare och om trädgårds- och naturbruksarbetets möjligheter och begränsningar i ett socialt perspektiv" handlar om personer med inlärningssvårigheter och naturaktiviteter.

Syftet med Kajsa Jerlinders studie är att belysa ett dilemma och dess potentiella lösningardär krav på rättvisa för elever med fysiska funktionshinder tas upp i inkluderandefysisk träning.

Vad händer i verksamheter som samtidigt ska åtgärda både sociala och pedagogiska problem och där diskurser från olika institutionella och vetenskapliga fält korsas? Det under söker Susanne Severinsson i avhandlingen "Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende."

Anna-Lena Nilssons avhandling "Studies in Swedish Sign Language: Reference, Real Space Blending, and Interpretation" består av fyra separata studier av samma material: en tio minuters monolog på svenska teckenspråket.

Johan Odelius avhandling "Communication acoustics in classroom environments: on the use of assistive listening devices" redovisar hur hörselhjälpmedel påverkar elevernas kommunikation och interaktion och utvärderar hur kvaliteten i klassrummet kan optimeras med avseende på akustikbegreppet kommunikation.