Bra kontakt med lärare och klasskamrater och en känsla av självständighet är tre avgörande faktorer för att barn med funktionshinder ska få en så bra skolgång som möjligt. Det visar Lilly Eriksson i sin avhandling "Delaktighet och funktionshinder".

I avhandlingen "Bara man ser til barnets bästa" studerar Gunbritt Tornberg hur lärare ser på, och förstår, uppdraget att möta och behandla alla barn på ett likvärdigt sätt oavsett behov, förmåga och bakgrund.

Det har Lisbeth Henricsson undersökt i avhandlingen "Warriors and Worriers". Hon har tittat närmre på lärare-elev relationen och vilka faktorer som förbättrar eller förvärrar möjligheterna till anpassning för barn med beteendemässiga störningar.

Ulrika Ferm visar i sin avhandling att kommunikationen mellan föräldrar och barn med grava tal- och rörelsehinder ofta är innehållsmässigt begränsad. För att kunna utbyta tankar och erfarenheter behöver dessa barn olika former av kommunikationsstöd.

I avhandlingen "Om det inte är dyskalkyli - vad är det då?" har Gunnar Sjöberg kartlagt 13 elever med matematikproblem. Med en rimlig arbetsinsats från elevens sida och rätt åtgärder från skolan, är utsikterna att klara godkänt inte alls så dåliga.

Är föremålet för Kjell Lundströms avhandling "Kampen för ett språk". Han har studerat tvåspråkighetens historia i skolundervisningen och noterat att lyhördheten för de dövas önskemål var ofta dålig.

Kerstin Åman har studerat specialpedagogisk kompetens vid barn och ungdomshabiliteringen i sin uppsats "Ögonblickets pedagogik". Avhandlingens främsta syfte är att undersöka hur pedagoger formulerar sin kompetens i samtal inom egna yrkesgrupper.

Britt-Marie Lindblad har i sin avhandling studerat innebörden av stöd till barn med funktionsnedsättning, både från förälder och professionell stödjare. Resultatet bottnar ytterst i en strävan att möjliggöra ett gott liv för barnet..