Emily Grenner har utvecklat och utvärderat en intervention baserad på lärande genom observation för skriftligt berättande, samt ett självskattningsformulär om skriftligt berättande för elever i skolår 5 med normal hörsel och elever i skolår 5–8 i hörselklasser.

Vilka hinder och möjligheter för deltagande i klassrummets literacypraktiker framträder i särskilda undervisningsgrupper för elever med diagnos inom AST? Det är en av frågorna som Stina Gårlin undersöker i sin avhandling.

Emma Laurin vill med sin avhandling bidra till ökad kunskap om mödrars och skolors sociala användningar av adhd- och autismdiagnoser i skolan.

Jude K. Tah undersöker i sin avhandling introduktionen av marknaden i utbildningssystemet och dess konsekvenser på specialpedagogiken. ​

Magnus Påhlman har i sin avhandling undersökt förekomsten av autism och ADHD i en hel population av barn med CP, samt att beskrivit sambanden mellan bland annat autism/ADHD och kön, CP-typ, motorisk funktion, intellektuell nivå, andra funktionsnedsättningar och typ av hjärnskada.

Gymnasieelever i behov av stöd upplever begränsad delaktighet i flertalet skolaktiviteter och att de sällan har erhållit anpassningar som de är nöjda med. Det visar Moa Yngve i sin avhandling.

Mattias Nilsson Sjöberg har i sin avhandling kritiskt granskat och problematiserat diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD).

Anna-Lena Andersson har undersökt lärares och föräldrars perspektiv av utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

De flesta barn med adhd upplever symptomen som både kroppsligt och tankemässigt irriterande och störande. Det visar Noam Ringer som forskat om barn med adhd och deras föräldrar uppfattar och hanterar symptomen i vardagen.

Tillgången till digitala verktyg för internetanvändning är lägre för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning än för ungdomar generellt, med undantag för surfplattor. Det visar Kristin Alfredsson Ågren i sin forskning.

Marie Berlin vill med sin avhandling bidra till kunskap hur barn och unga som varit placerade i familjehem eller på institution klarar sig i det svenska utbildningssystemet och hur det påverkar deras fortsatta liv.

Barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) har svårt med sina dagliga planeringsuppgifter men litteraturen kan inte förklara om individer med IF presterar enligt deras utvecklingsnivå eller inte. Lisa Palmqvist har i sin avhandling undersökt om livserfarenhet kan vara en bidragande faktor till varför denna skillnad ses i litteraturen.