Ulrika Gidlunds avhandling handlar om lärares diskurser om beteendeproblem, och om inkludering av elever med beteendeproblem.

Barn som ofta är aktivt engagerade i förskolans vardag har bättre förutsättningar att utvecklas och lära sig nya färdigheter, visar Madeleine Sjöman i sin avhandling.

De flesta föräldrar till för tidigt födda barn uppfattar att deras barn har ett gott vardagsfungerande, med goda färdigheter i motorik, kommunikation och interaktion. Det visar Anna Karin Andersson i sin avhandling.

Föräldrar och då särskilt mammor, till barn med funktionsnedsättningar, löper en ökad risk för försämrat psykiskt välmående. Det visar David Norlin i sin avhandling.

Ulrika Långh har utforskat tidiga insatser och då främst på kunskap, kvalitet och handledning för barn med autism.

Skolbarns intelligens väger tyngre än deras socioemotionella förmågor för deras skolresultat, visar Elias Johannesson.

Attila Szabo har i sin avhandling undersökt de pedagogiska och organisatoriska metoder kopplade till begåvade elevers matematikundervisning som är rekommenderade av forskningsfältet.

Ulrika Ekstams avhandling visar att speciallärare har högre nivå av upplevd självförmåga att undervisa elever i behov av stöd i matematik, jämfört med matematiklärarna.

Resultaten i Emma Lindeblads avhandling visar bland annat att assisterande teknik kan öka motivationen att lära sig.

Barn med autism drar nytta av att medverka i anpassade interventionsprogram, visar Nils Haglund i sin avhandling.

Unga ensamkommande och icke-ensamkommande flyktingar riskerar i högre grad att hamna utanför både arbete och utbildning jämfört med ungdomar födda i Sverige. Det visar Hélio Adelino Manhics som forskat om unga flyktingar.

Dataspel hjälper barn med autismspektrumtillstånd att läsa av emotioner hos andra. Det visar Steve Berggren i sin avhandling.