Vilka förväntningar, uppfattningar och attityder har elever före och under sitt första år med lärande av ett modernt språk? Det är en av frågorna som Ingela Finndahl undersöker i sin avhandling.

David Kroik har undersökt hur samiska rum för språkanvändning kan bildas och hur förutsättningar för samisk språkrevitalisering kan skapas i formella utbildningssammanhang.

Jasmine Bylund har forskat om ungas användning av språk utanför skolan och hur språkanvändning samspelar med språkideologier och identitetsskapande.

Karin Senter har undersökt hur flerspråkiga ungdomar med mångspråkig förortsbakgrund positionerar sig identitetsmässigt genom framför allt språk, men också genom andra resurser.

Justin Zelime har undersökt och analyserat effekterna av den afrikanska republiken Seychellernas officiella språkpolicy för utbildning i relation till lärares och elevers åsikter om och praktiska erfarenheter av denna språkpolicy.

Henning Årman har i sin avhandling utforskat ungas språknormerning och förhandlingar om vem som har rätt att använda olika språkliga stilar som exempelvis "förortsslang".

Lari-Valtteri Suhonen har forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning.

Maria Nilsson har bland annat undersökt elevers talängslan och upplevd agens under engelsklektionerna.

Adrian Lundberg har forskat om de språkvetenskapliga problem som flerspråkigheten utgör.

Buket Öztekin har undersökt språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn (svenska och turkiska) mellan 4 och 7 år.

Vad kan elever lära sig om skrivande på engelska genom att ge återkoppling? Det är den övergripande forskningsfrågan i Jessica Berggrens avhandling.