Hur betraktar personal och elever undervisning och lärande vad gäller språk och innehåll i den engelskspråkiga undervisningen på mellanstadiet i en svensk grundskola? Det är en av av huvudfrågorna i Jeanette Toths avhandling.

Ildikó Pilán presenterar i sin avhandling en metod för automatisk analys av den språkliga komplexiteten i svenska texter.

Josefin Lindgren har undersökt och jämfört utvecklingen av muntlig berättande hos barn som enbart pratar svenska, tyska och svenska samt svenska och turkiska och som alla växt upp i Sverige.

Andreas Widoff har i sin avhandling undersökt språket som tal och teknik. Särskild vikt läggs på de olika sorters mening och struktur som finns inom språket.  

Eva Borgfeldt vill med sin avhandling belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.

Angelica Simonsson har i sin avhandling undersökt sexualitetsskapande praktiker i högstadiets språkundervisning.

Daroon Yassin Falks avhandling om skrivundervisning i årskurs 3 sin teoretiska utgångspunkt i en sociokulturell och dialogisk syn på lärande och språk och bygger på en etnografisk studie i ett klassrum.

Yvonne Knospe visar att undervisning som innehåller element av både traditionellt processkrivande och self-regulated-learning främjar de lärandes skrivutveckling.

Det finns ett samband mellan inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande och att båda formar studerandes utbildningsvägar, visar Johan Korhonen i sin avhandling.

Marina Bendtsen har utforskat processen att utbilda sig och bli språklärare.

Peter Bernhardssons avhandling handlar om förhållandet mellan privat och offentlig undervisning och hur denna relation förändrades under 1800-talet.

Linus Salö har forskat om svenska och engelska på vetenskapens språkmarknader, men också de diskurser som omgärdat denna fråga i synnerhet inom svensk språkvård.